xref: /dports/irc/kvirc/KVIrc-5.0.0-73-gbdeac0429/src/modules/language/detector/data/swedish-iso-8859-15.dat

  The Linux Installation HOWTO - Svensk �vers�ttning
  av Eric S. Raymond, svensk �vers�ttning: Linus �kerlund,
  uxm165t@tninet.se
  v4.11, 20 April 1998, svensk �vers�ttning: 3 juni 1998

  Det h�r dokumentet beskriver hur du kan f� tag p� och installera
  Linux. Det �r det f�rsta dokumentet som en ny Linux-anv�ndare b�r
  l�sa, f�r att komma ig�ng.
  ______________________________________________________________________

  Inneh�llsf�rteckning


  1. Inledning

     1.1 Syftet med detta dokument
     1.2 Andra informations-k�llor
     1.3 Nya versioner av det h�r dokumentet
     1.4 L�sarrespons och r�ttelser

  2. De senaste �ndringarna

  3. Den enklaste l�sningen: bygg inte, k�p

  4. Innan du s�tter ig�ng

     4.1 H�rdvaru-krav
     4.2 Utrymmeskrav och samexistens
     4.3 Att v�lja en Linux-distribution

  5. �versikt �ver installeringen

     5.1 Grundl�ggande installerings-steg
     5.2 Grundl�ggande delar i ett installerings-paket

  6. Installering i detalj

     6.1 F�rbereda sig f�r installeringen
     6.2 Skapa start- och rot-disketter
     6.3 Partitionera om din DOS/Windows-h�rddisk
     6.4 Skapa partitioner f�r Linux
        6.4.1 Grundl�ggande om partitioner
        6.4.2 Partitions-storlekar
     6.5 Starta fr�n installerings-disketten
     6.6 Anv�nda rot-disketten
        6.6.1 V�lja EGA- eller X-installering
        6.6.2 Anv�nda
        6.6.3 Steg efter installeringen
     6.7 Installera mjukvaru-paket
     6.8 Efter paket-installeringen
        6.8.1 LILO, LInux LOader
        6.8.2 Skapa en start-diskett (valfritt)
        6.8.3 Diverse system-inst�llningar

  7. Starta ditt nya system

  8. Efter din f�rsta uppstartning

     8.1 Inledande system-administrering
     8.2 Speciella LILO-inst�llningar

  9. Administrations-tjafs

     9.1 Anv�ndnings-villkor
     9.2 Tillk�nnagivanden

  ______________________________________________________________________

  1.  Inledning



  1.1.  Syftet med detta dokument

  Linux �r en fritt distribuerbar implementering av Unix f�r billiga
  persondatorer (det utvecklades p� en 386 och st�djer nu 486, 586,
  Pentium, PowerPC, Sun Sparc och DEC Alpha). Det st�djer en stor m�ngd
  mjukvara, inklusive X-Windows, Emacs, TCP/IP-n�tverk (inklusive SLIP),
  och m�nga andra applikationer.

  Det h�r dokumentet f�ruts�tter att du har h�rt talas om och k�nner
  till Linux, och nu vill installera och k�ra det. Det �r i f�rsta hand
  riktat mot den Intel-baserade versionen, vilken �r den mest popul�ra,
  men mycket av r�den �r �ven till�mpliga p� Power PC, Sparc och Alpha.


  1.2.  Andra informations-k�llor

  Om Linux �r n�got nytt f�r dig, s� finns det flera k�llor med
  grundl�ggande information om systemet. Det b�sta st�llet att hitta
  dessa �r Linux Documentation Projects hemsida p�
  <http://sunsite.unc.edu/LDP/linux.html>. Du hittar den senaste,
  uppdaterade versionen av det h�r dokumentet d�r, som
  <http://sunsite.unc.edu/LDP/HOWTO/Installation-HOWTO.html>

  Det �r antagligen b�st om du b�rjar med att g� igenom informationen
  under General Linux Information; the Linux INFO-SHEET
  <http://sunsite.unc.edu/LDP/HOWTO/INFO-SHEET.html> och Linux META-FAQ
  <http://sunsite.unc.edu/LDP/HOWTO/META-FAQ.html>. 'Linux Frequently
  Asked Questions' (Ofta st�llda fr�gor om Linux) inneh�ller m�nga
  vanliga fr�gor (och svar!) om Linux---den �r ett ``m�ste'' f�r nya
  anv�ndare.

  Du kan f� hj�lp med m�nga vanliga fr�gor i USENET-nyhetsgrupperna
  comp.os.linux.help och comp.os.linux.announce.

  Linux Documentation Project skriver en upps�ttning manualer och b�cker
  om Linux, vilka alla kan distribueras fritt p�  n�tet, och �r
  tillg�ngliga p� LDPs hemsida.

  Boken ``Linux installation and getting started'' �r en fullst�ndig
  guide till hur du f�r tag p� och installerar Linux, och ger dig �ven
  instruktioner om hur du ska anv�nda systemet, d� du f�tt ig�ng det.
  Det inneh�ller en komplett handledning till anv�ndning och k�rning av
  systemet, och mycket mer information �n vad som finns med h�r. Du kan
  l�sa den on-line, eller ladda ned ett exemplar, fr�n LDPs hemsida.

  Slutligen s� finns det en ganska teknisk Guide to x86 bootstrapping
  <http://www.paranoia.com/~vax/boot.html>.  Det dokumentet �r snarare
  inriktat p� NetBSD, �n Linux, men inneh�ller anv�ndbart material om
  disk-konfigurering och ``boot managers'' f�r anv�ndning av flera
  operativ-system.


  1.3.  Nya versioner av det h�r dokumentet

  Nya versioner av Linux Installation HOWTO postas regelbundet till
  comp.os.linux.help och news.answers. De laddas �ven upp till diverse
  Linux-relaterade WWW- och FTP-sajter, inklusive LDPs hemsida.

  Du kan ocks� l�sa den senaste versionen av det h�r dokumentet p� WWW,
  via URLen <http://sunsite.unc.edu/LDP/HOWTO/Installation-HOWTO.html>.
  1.4.  L�sarrespons och r�ttelser

  Om du har n�gra fr�gor om eller kommentarer till det h�r dokumentet,
  s� f�r du g�rna skicka ett e-brev till Eric S. Raymond, p�
  esr@thyrsus.com. Jag v�lkomnar alla sorters f�rslag och kritik. Om du
  hittar n�got fel i det h�r dokumentet, var v�nlig underr�tta mig om
  detta, s� att jag kan korrigera det i n�sta version. Tack.

  Var v�nlig skicka inte e-brev med fr�gor om hur du kan l�sa h�rdvaru-
  problem, som du st�ter p� under installeringen. Konsultera ``Linux
  installation and getting started'', fr�ga din f�rs�ljare eller fr�ga i
  nyhetsgruppen comp.os.linux.setup. Den h�r HOWTOn �r menad som en
  snabb, sm�rtfri guide till en normal installering -- en separat HOWTO
  om h�rdvaru-problem och l�sningar �r under framst�llning.


  2.  De senaste �ndringarna


  �  La till `Bygg inte, k�p'.


  3.  Den enklaste l�sningen: bygg inte, k�p

  Linux har nu mognat tillr�ckligt f�r att det ska finnas system-
  leverant�rer som s�tter ihop en arbetsstation till dig, installerar
  och konfigurerar Linux och g�r en intensiv `burn-in'-test, innan de
  skickar den till dig. Om du har mer pengar �n tid, eller om du har
  v�ldigt h�ga krav p� tillf�rlitlighet och prestanda, s� levererar
  dessa f�retag en mycket v�rdefull tj�nst, genom att se till att du
  inte f�r h�rdvara som �r skakig eller d�r tv� dagar efter att du f�tt
  den.

  Det finns flera s�dana f�retag (och jag kommer lista dem h�r, i den
  takt jag f�r reda p� mer om dem). Det enda s�dana f�retaget jag k�nner
  till personligen �r VA Research <http://www.varesearch.com>. Dessa
  fina m�nniskor bygger avancerade Linux arbetstationer av h�g kvalitet,
  med en flott Tux-the-penguin-logo framtill. De har intima relationer
  med Linux-v�rlden (Debian-projektet <http://www.debian.org> ligger p�
  en av deras maskiner, Linux har en dator fr�n dem och de sl�nger �ven
  till er �dmjuke HOWTO-f�rfattare en del prylar d� och d�).

  F�r dem av er med en mer begr�nsad budget, s� handlar resten av detta
  dokument om hur du ska g�ra f�r att sj�lv installera Linux.


  4.  Innan du s�tter ig�ng

  Innan du kan installera Linux, s� m�ste du se till s� att din maskin
  klarar av Linux, och v�lja ett Linux att installera.


  4.1.  H�rdvaru-krav

  Vilken sorts system kr�vs f�r att k�ra Linux? Det �r en bra fr�ga;
  systemets faktiska h�rdvaru-krav �ndras regelbundet. Linux Hardware-
  HOWTO  <http://sunsite.unc.edu/LDP/HOWTO/Hardware-HOWTO.html>, ger en
  mer eller mindre komplett lista �ver h�rdvara som st�ds av Linux.
  Linux INFO-SHEET  <http://sunsite.unc.edu/LDP/HOWTO/INFO-SHEET.html>
  inneh�ller en annan lista.

  F�r Intel-version kr�vs en h�rdvaru-konfiguration som ser ut s� h�r:

  Vilket ISA, EISA, VESA Local Bus eller PCI 80386, 80486, Pentium eller
  Pentium Pro-system som helst g�r bra.  MCA-arkitekturen (vilken finns
  i IBM PS/2-maksiner) st�ds av de senaste utvecklings-k�rnorna (2.1.x),
  men de kanske inte �r riktigt redo f�r full anv�ndning �n. Vilken
  processor som helst, fr�n 386SX till P-6, fungerar. Du beh�ver inte en
  flyttals-hj�lpprocessor, �ven om det �r trevligt att ha en.

  Du beh�ver naturligtvis en h�rddisk och en AT-standard `controller'.
  Alla MFM, RLL och IDE-diskar och `controllers' b�r fungera. M�nga
  SCSI-diskar och -adaptors fungerar �ven bra; Linux SCSI-HOWTO
  inneh�ller mer information om SCSI. Om du plockar ihop ett eget system
  f�r att k�ra Linux, s� �r en lilla extra kostnaden f�r SCSI v�l v�rd
  den extra prestanda och tillf�rlitlighet som den ger.

  Du beh�ver en 3.5" floppy-station. �ven om 5.25"-disketter st�ds under
  Linux, s� anv�nds de s� lite att du inte kan lita p� att `disk images'
  (start- och rot-diskar) f�r plats p� dem. (En nedbantad version av
  Linux kan faktiskt k�ras p� en enda diskett, men det �r inte
  anv�ndbart f�r installering och vissa former av fels�kning.)

  Du beh�ver ocks� ett MDA, Hercules, CGA, EGA, VGA eller Super VGA
  grafikkort och sk�rm. Rent generellt kan man s�ga, att om ditt
  grafikkort och din sk�rm fungerar under MS-DOS, s� ska de fungera
  under Linux ocks�. Men om du vill k�ra X-Windows, s� finns det andra
  begr�nsningar, vad g�ller st�d f�r grafik-h�rdvara. Linux
  XFree86-HOWTOn,
  <http://sunsite.unc.edu/LDP/HOWTO/XFree86-HOWTO.html>, inneh�ller mer
  information om att k�ra X, och vad som kr�vs f�r detta.

  Du beh�ver ocks� en CD-ROM-spelare. Om det �r en ATAPI, SCSI eller en
  �kta IDE, s� kommer du inte ha n�gra problem med att f� den att
  fungera (men se upp med billiga CD-ROM-spelare som skyltar med
  "IDE"-gr�nssnitt, men inte �r �kta IDE). Om din CD-ROM-spelare
  anv�nder ett annat gr�nssnitts-kort, s� �r det m�jligt att
  installerings-k�rnan, vilken laddas fr�n start-disketten, inte kommer
  kunna se den -- och en CD-ROM-spelare som du inte kan komma �t �r inte
  roligt. CD-ROM-spelare som ansluts till parallell-porten fungerar inte
  alls. Om du �r tveksam, ta en titt p� Linux CD-ROM HOWTOn,
  <http://sunsite.unc.edu/LDP/HOWTO/CDROM-HOWTO.html>, f�r en lista och
  detaljer om h�rdvara som st�ds.

  S� kallade "Plug'n'Play"-kort utan jumprar kan ocks� leda till
  problem.  St�d f�r s�dana �r under intensiv utveckling, men finns inte
  med i 2.0.25-k�rnan. Lyckligtvis s� �r det h�r antagligen bara ett
  problem med ljud- och Ethernet-kort.

  Om du k�r en burk som anv�nder n�gon av Motorolas 68K-processorer
  (inklusive Amiga-, Atari- eller VMEbus-maskiner), s� ta en titt p�
  Linux/m68k FAQ, p�
  <http://www.clark.net/pub/lawrencc/linux/faq/faq.html>, f�r
  information om minimi-krav och denna portnings status. Denna FAQ s�ger
  nu att m68k Linux �r lika stabilt och anv�ndbart som Intel-versionen.


  4.2.  Utrymmeskrav och samexistens

  Du kommer beh�va ledigt utrymme f�r Linux p� din h�rddisk. M�ngden
  utrymme som beh�vs beror p� hur mycket mjukvara du har t�nkt
  installera.  De flesta installationer kr�ver n�gonting i stil med 200
  till 500 meg.  Det inkluderar plats f�r mjukvara, "swap"-utrymme
  (vilket anv�nds som virtuellt minne p� din maskin), ledigt utrymme f�r
  anv�ndare osv.

  Det �r inte otroligt att du skulle kunna k�ra ett minimalt Linux-
  system p� 80 meg eller mindre (det var vanligt, p� den tiden d� Linux-
  distributionerna var mindre), och det �r inte otroligt att du skulle
  kunna anv�nda 500 meg, eller mer, f�r alla Linux-program. M�ngden
  varierar v�ldigt mycket, beroende p� m�ngden program du installerar
  och hur mycket plats de kr�ver. Mer om detta senare.
  Linux kan samexistera med andra operativ-system, som MS-DOS, Microsoft
  Windows och OS/2, p� din h�rddisk. (Du kan t.o.m. komma �t MS-DOS-
  filer och k�ra vissa MS-DOS-program fr�n Linux.) Med andra ord, n�r du
  partitionerar din h�rddisk f�r Linux, s� finns MS-DOS eller OS/2 p�
  sina egna partitioner och Linux finns p� sina egna. Vi ska titta
  n�rmare p� s�dana ``dual-boot''-system senare.

  Du beh�ver INTE k�ra MS-DOS, OS/2 eller n�got annat operativ-system
  f�r att kunna anv�nda Linux. Linux �r ett helt annorlunda, frist�ende
  operativ-system, vilket inte �r beroende av andra operativ-system f�r
  installering och anv�ndning.

  Allt som allt, s� �r de minimala kraven f�r Linux inte mycket st�rre
  �n vad som kr�vs f�r de flesta MS-DOS- och Windows 3.1-system, som
  s�ljs idag (och de �r en hel del mindre �n minimum-kraven f�r Windows
  95!).  Om du har en 386 eller 486, med �tminstone 4 meg RAM, s� kommer
  du att kunna k�ra Linux, och vara n�jd med det. Linux kr�ver inte
  enorma m�ngder h�rddisk-utrymme, minne eller processor-hastighet. Matt
  Welsh, grundaren av denna HOWTO, k�rde f�rut Linux p� en 386/16 MHz
  (den l�ngsammaste maskin du kan f� tag p�) med 4 meg RAM, och var
  ganska n�jd. Ju mer du vill g�ra, desto mer minna (och snabbare
  processor) beh�ver du. Enligt v�r erfarenhet s� vinner en 486 med 16
  megabytes RAM �ver flera dyra arbetsstationer.


  4.3.  Att v�lja en Linux-distribution

  Innan du kan installera Linux, s� m�ste du best�mma dig f�r vilken av
  de tillg�ngliga Linux-``distributionerna'' du ska ha. Det finns inte
  en enda standard-utg�va av Linux-mjukvaran---det finns m�nga s�dana
  utg�vor.  Varje utg�va har sin egen dokumentation och sina egna
  installerings-instruktioner.

  Linux-distributioner finns tillg�ngliga via anonym FTP och via
  best�llning p� diskett, band och CD-ROM. Linux Distribution HOWTO
  <http://sunsite.unc.edu/LDP/HOWTO/Distribution-HOWTO.html> inneh�ller
  beskrivningar av m�nga Linux-distributioner, vilka �r tillg�ngliga via
  FTP och best�llning.

  I det dimmiga och avl�gsna f�rflutna, d� denna HOWTO f�rst skrevs
  (1992-93), skaffade de flesta Linux med pl�gsamma medel, vilka
  inneh�ll l�nga nedladdningar fr�n Internet eller BBSer, till deras
  DOS-maskiner, vilka f�ljdes av en utstuderad procedur, f�r att f�ra
  �ver det nedladdade materialet till en massa disketter. En av dessa
  disketter skulle sedan anv�ndas f�r att starta upp, och anv�ndes f�r
  att installera de, flera dussin, andra. Med tur (och utan problem med
  trasiga disketter), kunde man, flera timmar senare, avsluta
  installeringen med ett fungerande Linux. Eller inte.

  Medan den h�r v�gen fortfarande �r m�jligt (och du kan ladda ned flera
  distributioner fr�n
  <http://sunsite.unc.edu/pub/Linux/distributions/>), s� finns det nu
  mycket mindre anstr�ngande s�tt. Det enklaste �r att k�pa n�gon av de
  h�g-kvalitativa kommersiella Linux-distributionerna som ges ut p� CD-
  ROM, som Red Hat, Craftworks, Linux Pro eller WGS. Dessa finns i
  typfallet tillg�ngliga f�r mindre �n $50 p� din lokala bok- eller
  datoraff�r, och du kommer spara in m�nga betungande timmar.

  Du kan ocks� k�pa samlings-CD-ROM, som InfoMagic Linux Developer's
  Resource. Dessa inneh�ller i vanliga fall flera Linux-distributioner
  och en aktuell kopia av flera viktiga Linux-arkiv, som sunsite och
  tsx-11.

  I resten av den h�r HOWTOn ska vi rikta in oss p� de steg som kr�vs
  f�r att installera f�rn en samlings-CD-ROM, eller n�gon annan
  kommersiell Linux, som inte inneh�ller n�gon tryckt installerings-
  manual. Om ditt Linux inneh�ller en manual p� papper, s� kan vissa
  delar av den h�r HOWTOn ge dig nyttiga bakgrundskunskaper, men du ska
  i f�rsta se till din manual, f�r detaljerade instruktioner.


  5.  �versikt �ver installeringen



  5.1.  Grundl�ggande installerings-steg

  Den grundl�ggande planen f�r en Linux-installering �r enkel:


  1. Samla ihop konfigurations-information om din h�rdvara.

  2. Skapa installerings-disketter

  3. Om du vill k�ra ett "dual-boot"-system (Linux och Dos eller
     Windows, eller b�da), omarrangera (partitionera om) din h�rddisk
     f�r att skapa utrymme f�r Linux.

  4. Starta ett installerings-mini-Linux fr�n disktterna, f�r att f�
     tillg�ng till CD-ROMen.

  5. Preparera ett Linux-filsystem. (Om du inte modifierade h�rddiskens
     partitions-tabell tidigare, s� ska du g�ra det nu.)

  6. Installera ett Linux-system fr�n CD-ROMen.

  7. Starta upp Linux fr�n h�rddisken.

  8. (Valfritt) Installera flera paket fr�n CD-ROMen.


  5.2.  Grundl�ggande delar i ett installerings-paket

  H�r �r de grundl�ggande delarna i en installeringsbar distribution:


  1. README- och FAQ-filerna. Dessa ligger vanligtvis i rot-katalogen p�
     din CD-ROM och kan l�sas, s� fort h�rddisken har monterats, under
     Linux. (Beroende p� hur CD-ROMen framst�llts, s� kan de �ven vara
     tillg�ngliga fr�n DOS/Windows.) Det �r en god id� att l�sa dessa
     filer s� fort du har tillg�ng till dem, f�r att f� reda p� viktiga
     uppdateringar och �ndringar.

  2. Ett antal start-disketter (ofta i en underkatalog). En av dessa �r
     filen som du ska skriva till en diskett, f�r att skapa din start-
     diskett. Du ska v�lja en av dessa, beroende p� vilken typ av
     h�rdvara du har i ditt system.

     Grejen h�r �r att vissa h�rdvaru-drivrutiner hamnar i konflikt med
     varandra, p� diverse underliga s�tt, och ist�llet f�r att f�rs�ka
     l�sa h�rdvaru-problemen p� ditt system, s� �r det l�ttare att
     anv�nda en start-diskett, vilken bara inneh�ller de drivrutiner du
     verkligen beh�ver. (Detta har den trevliga bieffekten att det g�r
     din k�rna mindre.)


  �  En rot-diskett (eller kanske tv�). Detta �r en fil som du ska
     skriva till en diskett, f�r att skapa installations-disken (eller
     -diskarna). Nu f�r tiden �r rot-disketterna oftast oberoende av din
     h�rdvaru-typ; den kommer f�ruts�tta en EGA- eller b�ttre sk�rm.


  �  En r�ddnings-diskett. Detta �r en disk som inneh�ller en k�rna och
     verktyg f�r att r�dda dig fr�n en katastrof, om n�got skulle trampa
     p� din k�rna eller start-blocket p� din h�rddisk.

  �  RAWRITE.EXE. Detta �r ett MS-DOS-program som kan skriva inneh�llet
     i en fil (som start- och rot-disketterna) direkt till en diskett,
     oberoende av format.

  Du kommer beh�va RAWRITE.EXE endast om du planerar att skapa dina
  start- och rot-disketter fr�n ett MS-DOS-system. Om du har tillg�ng
  till en UNIX arbetsstation med en floppy-station, s� kan du ist�llet
  skapa dina disketter d�rifr�n, med hj�lp av `dd`-kommandot, eller
  m�jligtvis ett skalprogram som kommer med distributionen. Se man-sidan
  f�r dd(1) och fr�ga dina lokala UNIX-experter om hj�lp.


  �  CD-ROMen sj�lv. Syftet med start-disketten �r att g�ra din maskin
     redo att ladda rot- eller installerings-disketterna, vilka i sin
     tur bara �r verktyg f�r att preparera din h�rddisk, och kopiera
     delar av CD-ROMen till den.


  6.  Installering i detalj

  6.1.  F�rbereda sig f�r installeringen

  Linux anv�nder PCns h�rdvara p� ett mer effektivt s�tt �n MS-DOS,
  Windows och NT, och �r d�rf�r mindre tolerant med felkonfigurerad
  h�rdvara. Det finns n�gra saker du kan g�ra innan du b�rjar, som
  minskar chanserna att du blir hindrad av s�dana problem.

  F�r det f�rsta, samla ihop alla manualer till din h�rdvara --
  moderkort, grafikkort, sk�rm, modem osv. -- och l�gg dem n�gonstans
  d�r du l�tt kan komma �t dem.

  F�r det andra, skaffa detaljerad information om din h�rdvaru-
  konfiguration.  Ett enkelt s�tt att g�ra detta, om du k�r MS-DOS 5.0,
  eller h�gre, �r att skriva ut en rapport fr�n Microsofts
  diagnosticerings-verktyg msd.exe (du kan strunta i TSR, "driver",
  minnes-karta, milj�-str�ngar och operativ-versions-delarna). Bland
  annat garanterar detta att du f�r fullst�ndig och korrekt information
  om ditt grafikkort och vilken sorts mus du har, vilket kan hj�lpa dig,
  d� du senare ska konfigurera X.

  F�r det tredje, kolla upp om din maskin har n�gra konfigurations-
  problem med h�rdvaru-st�d, som kan leda till ol�sliga l�sningar under
  Linux-installeringen.


  �  Det �r m�jligt f�r ett DOS/Windows-system att anv�nda IDE-
     h�rddiskar och -CD-ROM-spelare, �ven om master/slav-jumprarna �r
     felaktigt inst�llda. Linux g�r dock inte med p� detta. Om du �r
     os�ker, kolla dina master/slave-jumprar!

  �  �r n�gra av dina externa h�rdvaru-pryttlar tillverkade utan varken
     konfigurerings-jumprar eller resident konfigurerings-minne? I s�
     fall kan de kr�va initiering via n�got MS-DOS-verktyg, d� du
     startar upp datorn, f�r att de ska funka, och kan vara o�tkomliga
     f�r Linux.  CD-ROM-spelare, ljudkort, Ethernet-kort och billiga
     band-spelare kan ha s�dana problem. Om det �r s�, s� kan du kanske
     arbeta runt det med en parameter till start-prompten; se Linux Boot
     Prompt HOWTO  <http://sunsite.unc.edu/LDP/HOWTO/BootPrompt-
     HOWTO.html> f�r detaljer.

  �  Vissa andra operativ-system till�ter en buss-mus att dela en IRQ
     med andra enheter. Linux till�ter inte detta; om du f�rs�ker med
     det, s� kan det l�sa din maskin. Om du anv�nder en buss-mus, ta en
     titt p� Linux Bus Mouse HOWTO,
     <http://sunsite.unc.edu/LDP/HOWTO/Busmouse-HOWTO.html>, f�r
     detaljer.

  Om det �r m�jligt, skaffa telefonnumret till en erfaren Linux-
  anv�ndare, som du kan ringa till, om du skulle hamna i en
  n�dsituation. Nio g�nger av tio kommer du inte beh�va det, men det
  k�nns tryggare.

  Tid till istalleringen. Det kan ta runt en timme p� ett rent system,
  eller ett som ska konverteras till ett rent Linux-system. Eller upp
  till tre timmar f�r ett dual-boot-system (de har en mycket st�rre
  tendens att kr�ngla till det och h�nga sig).


  6.2.  Skapa start- och rot-disketter

  Din Linux-CD-ROM kanske kommer med installerings-hj�lp, vilken kan ta
  dig genom processen att skapa start-, rot- och r�ddnings-disketter,
  med interaktion. Det kan r�ra sig om ett MS-DOS-installeringsprogram
  (som Red Hats redhat.exe-program) eller ett UNIX skal-program, eller
  b�da.

  Om du har ett s�dant program, och kan anv�nda det, s� b�r du l�sa
  resten av den h�r underavdelningen, bara f�r att f� information. K�r
  programmet f�r att g�ra den faktiska installeringen -- dess skapare
  visste s�kert mer om den specifika distributionen �n jag g�r, och du
  undviker m�nga fel-m�jligheter.

  Mer detaljerad information om att skapa start- och rot-disketter finns
  i Linux Bootdisk HOWTO p�  <http://sunsite.unc.edu/LDP/HOWTO/Bootdisk-
  HOWTO.html>.

  Ditt f�rsta steg blir att v�lja en start-diskett, vilken passar din
  h�rdvara. Om du m�ste g�ra det f�r hand, s� kommer du f�r det mesta
  uppt�cka antingen att (a) start-disketterna p� din CD-ROM heter saker
  som kommer hj�lpa dig att v�lja r�tt, eller (b) det finns en
  inneh�llsf�rteckning, i en fil i n�rheten, som beskriver varje
  diskett.

  N�sta steg �r att skapa disketter fr�n start-disketten du har valt,
  och fr�n rot- och r�ddnings-disketterna. Det �r till detta du beh�ver
  MS-DOS-programmet RAWRITE.EXE.

  Vidare m�ste du ha tv� eller tre high-density MS-DOS-formatterade
  disketter. (De m�ste vara av samma typ; allts�, om start-disketten �r
  en 3.5", s� m�ste b�da disketterna vara 3.5"-diskar.) Du anv�nder
  RAWRITE.EXE f�r att skriva start- och rot-diskarna till disketter.

  Anropa det utan argument, s� h�r:


       C:\> RAWRITE


  Svara p� fr�gorna om namnen p� filerna som ska skrivas, och till
  vilken floppy-station de ska skrivas (som A:). RAWRITE kommer kopiera
  filen, block per block, direkt till disketten. Anv�nd ocks� RAWRITE
  till rot-disketten (t.ex. COLOR144). N�r du �r klar s� har du tv�
  disketter: den ena �r en start-diskett, den andra �r en rot-diskett.
  Observera att dessa b�da disketter inte l�ngre kan l�sas av MS-DOS (de
  �r p� s�tt och vis ``Linux-formatterade'' disketter).

  Du kan anv�nda dd(1)-kommandot p� ett UNIX-system, f�r att utf�ra
  samma sak. (Till detta beh�ver du naturligtvis en UNIX arbetsstation
  med en floppy-station.) T.ex. s� kan du, p� en Sun arbetsstation, med
  floppy-stationen p� enhet /dev/rfd0 anv�nda f�ljande kommando:



       $ dd if=bare of=/dev/rfd0 obs=18k




  Du m�ste ange en passande block-storleks-parameter (`obs'-parametern)
  p� vissa arbetsstationer (t.ex. Sun), annars kommer det misslyckas. Om
  du har problem s� kan man-sidan f�r dd(1) vara behj�lplig.

  Se till s� att du anv�nder oanv�nda, felfria disketter. Disketterna
  f�r inte inneh�lla n�gra korrupta block.

  Observera att du inte beh�ver k�ra Linux eller MS-DOS redan, f�r att
  kunna installera Linux. Att k�ra Linux eller MS-DOS g�r det dock
  enklare att skapa start- och rot-disketterna fr�n din CD-ROM. Om du
  inte har n�got operativ-system p� din masking, s� kan du anv�nda n�gon
  annans Linux- eller MS-DOS-maskin, bara f�r att skapa disketterna, och
  sedan installera.


  6.3.  Partitionera om din DOS/Windows-h�rddisk

  P� de flesta anv�nda system, s� tas redan h�rddisken upp av
  partitioner med MS-DOS, OS/2 osv. Du m�ste �ndra storleken p� dessa
  partitioner, f�r att kunna g�ra utrymme tillg�ngligt f�r Linux. Om du
  ska k�ra ett dual-boot-system, s� �r rekommenderas det starkt att du
  l�ser en eller flera av de f�ljande mini-HOWTOna, vilket beskriver
  olika dual-boot-konfigurationer.


  �  Linux+DOS+Win95 mini-HOWTO,
     <http://sunsite.unc.edu/LDP/HOWTO/mini/Linux+DOS+Win95.html>.

  �  Linux+OS2+DOS mini-HOWTO,
     <http://sunsite.unc.edu/LDP/HOWTO/mini/Linux+OS2+DOS.html>.

  �  DOS-Win95-OS2-Linux mini-HOWTO,
     <http://sunsite.unc.edu/LDP/HOWTO/mini/Linux+DOS+Win95+OS2.html>.

  �  Linux+Win95 mini-HOWTO,
     <http://sunsite.unc.edu/LDP/HOWTO/mini/Linux+Win95.html>

  �  Linux+WinNT-Loader mini-HOWTO,
     <http://sunsite.unc.edu/LDP/HOWTO/mini/Linux+WinNT-Loader.html>

     �ven om de inte �r direkt till�mpbara p� ditt system, s� kommer de
     hj�lpa dit att f�rsta problemen

  Observera: Vissa Linux-distributioner kan installeras i en katalog p�
  din MS-DOS-partition. (Vilket skiljer sig fr�n att installera FR�N en
  MS-DOS-partition.) Ist�llet kan du anv�nda ``UMSDOS-filsystemet'',
  vilket l�ter dig behandla en katalog p� din MS-DOS-partition som ett
  Linux-filsystem. P� det s�ttet kan du undvika att partitionera om din
  h�rddisk.

  Jag rekommenderar denna metod endast om din h�rddisk redan har fyra
  partitioner, och en om-partitionering skulle st�lla till st�rre
  problem �n det �r v�rt (det g�r Linux l�ngsammare, p.g.a. att
  filnamnen m�ste �vers�ttas). Eller, om du vill testa Linux, innan du
  partitionerar om, s� �r det h�r ett bra s�tt att g�ra det. I de flesta
  fall ska du dock partitionera om, som det beskrivs h�r. Om du planerar
  att anv�nda UMSDOS �r f�r du klara dig p� egen hand--det dokumenteras
  inte i detalj h�r. Fr.o.m. nu f�ruts�tter vi att du INTE anv�nder
  UMSDOS, och att du kommer att partitionera om.

  En partition �r en avdelning av h�rddisken, vilken anv�nds av ett
  visst operativ-system. Om du bara har MS-DOS installerat, s� har din
  h�rddisk antagligen bara en partition. F�r att anv�nda Linux blir du
  dock tvungen att partitionera om h�rddisken, s� att du har en
  partition f�r MS-DOs och en (eller flera) f�r Linux.

  Det finns tre sorters partitioner: prim�ra, ut�kade och logiska. F�r
  att uttrycka det enkelt, s� �r prim�ra partitioner en av de fyra
  huvud-partitionerna p� h�rddisken. Men om du vill ha mer �n fyra
  partitioner per h�rddisk, s� m�ste du skapa en ut�kad partition,
  vilken kan inneh�lla flera logiska partitioner. Du lagrar inte data
  direkt p� en ut�kad partition--den anv�nds endast som en beh�llare f�r
  logiska partitioner. Data lagras endast p� antingen prim�ra eller
  logiska partitioner.

  F�r att uttrycka det p� ett annat s�tt, s� anv�nder de flesta bara
  prim�ra partitioner. Men om du beh�ver mer �n fyra partitioner p� en
  h�rddisk, s� skapar du ut�kade partitioner. Logiska partitioner skapas
  sen ovanp� den ut�kade partitionen, och s� har du gjort det--mer �n
  fyra partitioner p� en h�rddisk.

  Observera att du enkelt kan installera Linux p� den andra h�rddisken i
  ditt system (vilken kallas D: under MS-DOS). Du anger helt enkelt det
  r�tta enhets-namnet d� du skapar Linux-partitioner. Detta beskrivs i
  detalj nedan.

  Tillbaks ompartitioneringen av din h�rddisk: problemet med att �ndra
  storlek p� partitioner �r att det inte finns n�got (enkelt) s�tt att
  g�ra det, utan att ta bort all data p� de partitionerna. D�rf�r �r du
  tvungen att ta en fullst�ndig s�kerhetskopia p� hela ditt system,
  innan du partitionerar om. F�r att �ndra storlek p� en partition, tar
  vi helt enkelt bort den (eller dem) och �terskapar den (dem) med
  mindre storlekar.

  Observera: Det finns en icke-destruktiv ompartitionerare f�r MS-DOS,
  som heter FIPSs. Titta p�
  <http://sunsite.unc.edu/pub/Linux/system/Install>. Med FIPS, en disk-
  optimerare (t.ex. Norton Speed Disk) och lite tur, s� kan du �ndra
  storlek p� dina MS-DOS-partitioner, utan att ta bort datan p� dem. Det
  rekommenderas fortfarande att du tar en fullst�ndig s�kerhetskopia,
  innan du ger dig p� detta.

  Om du inte anv�nder FIPS, s� �r det klassiska s�ttet att modifiera
  partitioner med programmet FDISK. T.ex., l�t oss s�ga att du har en
  h�rddisk p� 80 meg, till�gnad MS-DOS. Du skulle vilja dela den p�
  mitten---40 meg till MS-DOs och 40 meg till Linux. F�r att g�ra detta,
  k�r FDISK under MS-DOS, f�rst�r den 80-megs MS-DOS-partitionen och
  skapa en ny MS-DOS-partition p� 40 meg, i dess st�lle. Sen kan du
  formattera den nya partitionen och �terinstallera dina MS-DOS-program
  fr�n s�kerhets-kopior. 40 megabytes h�rddisk-utrymme �r tomt. Senare
  skapar du Linux-partitioner, p� denna oanv�nda del av h�rddisken.

  I korthet �r det f�ljande det du ska g�ra f�r att �ndra storlek p� MS-
  DOS-partitioner med FDISK:


  1. G�r en fullst�ndig s�kerhetskopia av ditt system.

  2. Skapa en MS-DOS start-diskett, med ett kommando som

       FORMAT /S A:

  3. Kopiera filerna FDISK.EXE och FORMAT.COM till denna diskett,
     tillsammans med andra verktyg du beh�ver. (T.ex. verktyg f�r att
     �terskapa ditt system fr�n s�kerhetskopian.)

  4. Starta med MS-DOS start-disketten.

  5. K�r FDISK, och specificera eventuellt vilken h�rddisk du vill
     modifiera (som t.ex.  C: eller D:).

  6. Anv�nd FDISK-menyerna f�r att ta bort partitionerna som du vill
     �ndra storlek p�. Detta kommer f�rst�ra all data p� de angivna
     partitionerna.

  7. Anv�nd FDISK-menyerna f�r att �terskap dessa partitioner, med
     mindre storlekar.

  8. Avsluta FDISK och formattera om de nya partitionerna med FORMAT-
     kommandot.

  9. �terst�ll original-filerna fr�n s�kerhetskopian.

     Observera att MS-DOS FDISK ger dig alternativet att skapa en
     "logisk DOS-enhet" (logical DOS drive). En logisk DOS-enhet �r bara
     en logisk partition p� din h�rddisk. Du kan installera Linux p� en
     logisk partition, men du b�r inte skapa den logiska partitionen med
     MS-DOS fdisk. S� om du f�r tillf�llet anv�nder en logisk DOS-enhet
     och vill installera Linux ist�llet f�r den, s� ska du ta bort den
     logiska enheten med MS-DOS FDISK och (senare) skapa en logisk
     partition f�r Linux i dess st�lle.

  Mekanismerna som anv�nds f�r att partitionera om f�r OS/2 och andra
  operativ-system liknar dessa. Se dokumentationen f�r dessa operativ-
  system f�r detaljer.


  6.4.  Skapa partitioner f�r Linux

  N�r du har partitionerat om din h�rddisk s� m�ste du skapa Linux-
  partitioner. Innan jag beskriver hur du g�r det, s� ska vi prata lite
  om partitioner och filsystem under Linux.


  6.4.1.  Grundl�ggande om partitioner

  Linux kr�ver �tminstone en partition, f�r rot-filsystemet, vilken
  inneh�ller k�rnan och sj�lva mjukvaran.

  Du kan t�nka p� ett filsystem som en partition som �r formatterad f�r
  Linux. Filsystem anv�nds f�r att lagra filer. Varje system m�ste
  �tminstone ha ett rot-filsystem. M�nga anv�ndare f�redrar dock att att
  ha flera filsystem---ett f�r varje huvudsaklig del av katalog-tr�det.
  T.ex. s� kan du vilja ha ett separat filsystem f�r att lagra alla
  filer under /usr-katalogen. (Observera att fram�t-lutande snedstreck
  anv�nds f�r att �tskilja kataloger under UNIX, inte bak�t-lutande, som
  i MS-DOS.) I det fallet har du b�de ett rot-filsystem och ett /usr-
  filsystem.

  Varje filsystem beh�ver sin egen partition. Allts�, om du anv�nder
  b�de rot- och /usr-filsystem, s� m�ste du skapa tv� Linux-partitioner.

  Vidare skapar de flesta anv�ndare en swap-partition, vilken anv�nds
  till det virtuella minnet. Om du har, s�g, 4 megabyte minne i din
  maskin, och en 10-megabytes swap-partition, s� anser Linux att du har
  14 megabytes virtuellt minne.


  N�r du anv�nder swap-utrymme, s� flyttar Linux oanv�nda minnes-"sidor"
  (pages) till h�rddisken, vilket till�ter dig att k�ra flera
  applikationer p� en g�ng, p� ditt system. Eftersom swappning ofta �r
  l�ngsamt, s� �r det dock ingen ers�ttning f�r fysiskt RAM. Men
  applikationer som kr�ver en v�ldig massa minne (som t.ex.  X-Window-
  systemet), �r ofta beroende av swap-utrymme, om du inte har
  tillr�ckligt mycket fysiskt RAM.

  N�stan alla Linux-anv�ndare tar till en swap-partition. Om du har 4
  megabytes RAM minde s� kr�vs en swap-partition f�r att installera
  mjukvaran. Det rekommenderas starkt att du har en swap-partition i
  alla fall, om du inte har v�ldigt mycket fysiskt RAM.

  Storleken p� swap-partitionen beror p� hur mycket virtuellt minne du
  beh�ver. Det f�resl�s ofta att du ska ha minst 16 megabytes virtuellt
  minne totalt. Allts�, om du har 8 meg fysiskt RAM, s� ska du ha en 8
  megabytes swap-partition. Observera att swap-partitioner inte kan vara
  st�rre �n 128 megabytes stora. Om du vill ha mer �n 128 meg swap, s�
  m�ste du skapa flera swap-partitioner. Du kan ha upp till 16 swap-
  partitioner allt som allt.

  Du kan hitta mer om teorin bakom swap-utrymme och hur det ska l�ggas
  upp, och om disk-partitionering i Linux Partition mini-HOWTO (
  <http://sunsite.unc.edu/LDP/HOWTO/mini/Partition>).

  Observera: det �r m�jligt, men lite kr�ngligt, att dela en swap-
  partition mellan Linux och Windows 95 p� ett dual-boot-system. F�r
  detaljer, se Linux Swap Space Mini-HOWTO, url url="http://sunsite.unc
  edu/LDP/HOWTO/mini/Swap-Space">.

  Problem #1: Om du har en EIDE-h�rddisk med en partition som �r st�rre
  �n 504 MB s� kanske din BIOS inte l�ter dig starta ett Linux som �r
  installerat p� den. Det h�r ska inte vara ett problem om du har en
  SCSI-controller, vilka vanligtvis har sina egna BIOS. F�r tekniska
  detaljer, se Large Disk Mini-HOWTO,
  <http://sunsite.unc.edu/LDP/HOWTO/mini/Large-Disk>.

  Problem #2: Har du b�de IDE- och SCSI-h�rddiskar? I s� fall m�ste du
  se upp. Ditt BIOS kanske inte l�ter dig starta direkt fr�n en SCSI-
  h�rddisk


  6.4.2.  Partitions-storlekar

  F�rutom dina rot- och swap-partitioner, kommer du vilja skapa en eller
  flera partitioner f�r mjukvara och hem-kataloger.

  �ven om det �r teoretiskt m�jligt att k�ra allt fr�n en stor
  partition, s� �r det n�stan ingen som g�r det. Att ha flera
  partitioner har flera f�rdelar:


  �  Det minskar ofta tiden som g�r �t till att kolla fil-systemen, d�
     systemet startas upp.

  �  Filer kan inte v�xa �ver partitions-gr�nserna. Allts� kan du
     anv�nda partitions-gr�nser som brandv�ggar mot program (som Usenet-
     nyheter) som vill �ta upp enorma m�ngder h�rddisk-utrymme, f�r att
     hindra dem fr�n att v�xa s� att de tar upp utrymme som beh�vs av
     k�rnan och resten av dina applikationer.

  �  Om det skulle bli n�got sv�rt fel p� n�gon sektor p� din h�rddisk,
     s� �r det mindre sm�rtsamt att formattera och fixa en enda
     partition, �n att h�lla p� och g�ra om allt fr�n b�rjan.


  Nu f�r tiden �r h�rddiskarna v�ldigt stora, och en bra konfiguration
  �r att ha en liten partition (mindre �n 80 med), en hyffsat stor /usr-
  partition (upp till 300 meg eller s�) f�r att lagra system-mjukvaran
  p�, och resten av ditt tillg�ngliga utrymme f�r hem-kataloger.

  Du kan utveckla detta, f�r att passa dig. Om du kommer att k�ra
  Usenet-nyheter, t.ex., s� kommer du vilja ge en partition till detta,
  f�r att se till att det inte �ter upp mer h�rddisk-utrymme �n du vill
  att det ska. Eller skapa en /var-partition f�r e-post, nyheter och
  tillf�lliga filer tillsammans. Men i dessa tider av v�ldigt billiga,
  v�ldigt stora h�rddiskar, blir dessa komplikationer mindre och mindre
  f�r din f�rsta Linux-installering. Speciellt f�rsta g�ngen �r det b�st
  att g�ra allt s� enkelt som m�jligt.


  6.5.  Starta fr�n installerings-disketten

  F�rsta steget �r att starta upp fr�n start-disketten, som du skapade I
  normala fall kommer du att kunna starta upp utan problem: start-
  prompten kommer fylla i sig sj�lv efter 10 sekunder. Men genom att
  ange parametrar efter namnet p� k�rnan s� kan du specificera diverse
  h�rdvaru-parametrar, som din SCSI-controllers IRQ och adress, eller
  h�rddisk-geometri, innan k�rnan startas. Det h�r �r n�dv�ndigt om
  Linux t.ex. inte ser din SCSI-controller eller h�rddisk-geometri.

  M�nga BIOS-l�sa SCSI-controllers kr�ver att du specificerar post-
  adress och IRQ d� du startar upp. �ven IBM PS/1-, ThinkPad- och
  ValuePoint-maskiner kan beh�va detta, d� de inte sparar h�rddisk-
  geometrin i CMOS, vilket g�r att du m�ste specificera dem d� du
  startar upp. (Senare kommer du sj�lv kunna konfigurera systemet, s�
  att det sj�lv kan kan ge dessa parametrar.

  Kolla meddelandena d� systemet startas. De listar och beskriver den
  h�rdvara din Linux-installation ser. Speciellt om du har en SCSI-
  controller, s� ska du se en listning av uppt�kta SCSI-enheter. Om du
  ser meddelandet



       SCSI: 0 hosts




  s� uppt�cktes inte din SCSI-controller, och du m�ste ta reda p� hur du
  ska tala om f�r k�rnan var den finns.

  Ditt system visar ocks� information om uppt�kta h�rddisk-partitioner
  och enheter. Om n�got i denna information �r felaktig, eller fattas,
  s� m�ste du tvinga fram systemet att se h�rdvaran.

  � andra sidan, om allt g�r v�l och  din h�rdvara verkar bli sedd, s�
  kan du hoppa till avsnittet "Ladda rot-disketten".

  F�r att tvinga systemet att se din h�rdvara, s� m�ste du ange de
  korrekta parametrarna vid start-prompten, genom att anv�nda f�ljande
  syntax:



       linux <parametrar...>





  Det finns ett antal s�dana parametrar tillg�ngliga; vi tar upp n�gra
  av de vanligaste nedan. Moderna start-disketter ger dig ofta m�jlighet
  att se en hj�lp-sida, vilken beskriver k�rn-parametrarna, innan du
  startar upp systemet.


  �  hd=cylinders,heads,sectors Specificera h�rddisk-geometrin.  Kr�vs
     f�r system s�som IBM PS/1, ValuePoint and ThinkPad. Om din h�rddisk
     t.ex. har 683 cylindrar, 16 huvuden och 32 sektorer per track,
     skriv



       linux hd=683,16,32





  �  tmc8xx=memaddr,irq Specificera adress och IRQ f�r BIOS-l�s Future
     Domain TMC-8xx SCSI-controller. T.ex.



       linux tmc8xx=0xca000,5





  Observera att 0x-prefixet m�ste anv�ndas f�r alla v�rden som anges i
  hex. Detta g�ller f�r alla de f�ljande alternativen.

  �  st0x=memaddr,irq Specificera adress och IRQ f�r BIOS-l�s Seagate
     ST02-controller.

  �  t128=memaddr,irq Specificera adress och IRQ f�r BIOS-l�s Trantor
     T128B-controller.

  �  ncr5380=port,irq,dma Specificera port, IRQ och DMA-kanal f�r vanlig
     NCR5380-controller.

  �  aha152x=port,irq,scsi_id,1 Specificera port, IRQ och SCSI ID f�r
     BIOS-l�s AIC-6260-controller. Dessa inkluderar Adaptec 1510, 152x
     och Soundblaster SCSI-controllers.

  Om du har fr�gor om dessa start-alternativ, l�s Linux SCSI HOWTO,
  vilken ska finnas tillg�nglig p� de flesta Linux FTP-arkiv (eller fr�n
  samma st�lle som du fick tag p� det h�r dokumentet ifr�n). SCSI HOWTOn
  f�rklarar Linux SCSI-kompatibilitet i mycket st�rre detalj.


  6.6.  Anv�nda rot-disketten

  Efter att du har starta start-disketten, s� kommer du bli tillsagt att
  s�tta i rot-disken (eller diskarna). D� ska du ta ut start-disketten
  fr�n floppy-stationen och s�tta i rot-disketten. Tryck sedan enter f�r
  att forts�tta. Du kan ocks� bli tvungen att ladda en andra rot-
  diskett.

  Vad som faktiskt h�nder �r f�ljande: start-disketten skapar ett
  operativ-system i miniatyr, vilket (p.g.a. att h�rddisken inte �r
  preparerad) anv�nder en bit av ditt RAM som virtuell disk (vilken,
  logiskt nog, kallas en "ramdisk").


  Rot-disketten laddar in en upps�ttning sm� filer och installerings-
  verktyg p� ramdisken, som du kommer anv�nda f�r att preparera din
  h�rddisk och installera ett Linux till den, fr�n din CD-ROM.


  6.6.1.  V�lja EGA- eller X-installering

  �ldre Linux-varianter (inklusive Slackware) gav dig, vid den h�r
  tidpunkten, ett skal och kr�vde att du skulle skriva installerings-
  kommandon f�r hand, i en beskriven ordning. Detta �r fortfarande
  m�jligt, men nyare distributioner startar genom att k�ra ett sk�rm-
  orienterar installerings-program, vilket f�rs�ker leda dig genom de
  �terst�ende stegen, och ge en massa hj�lp under tiden.

  Du kommer antagligen att bli erbjuden m�jligheten att konfigurera X
  med en g�ng, s� att installerings-programmen kan k�ra i grafik-l�ge.
  Om du v�ljer den v�gen s� kommer installerings-programmet att fr�ga
  dig om din mus och sk�rm-typ, innan sj�lva installeringen inleds. S�
  fort du lyckas f� Linux installerat s� kommer dessa inst�llningar att
  sparas �t dig. Du kommer att kunna st�lla in sk�rmens prestanda
  senare, s� p� det h�r stadiet f�r man n�ja sig med ett vanligt 640x480
  SVGA-l�ge.

  X �r inte n�dv�ndigt f�r installeringen, men (f�rutsatt att du kan
  komma f�rbi mus- och sk�rm-konfigureringen) m�nga tycker att ett
  grafiskt anv�ndar-gr�nssnitt �r enklare att anv�nda. Och du kommer
  vilja f� ig�ng X i alla fall, s� att f�rs�ka g�ra det med en g�ng �r
  ett naturligt steg.

  F�lj bara instruktionerna i programmet. Det kommer att ta dig genom de
  n�dv�ndiga stegen f�r att preparera din h�rddisk, skapa anv�ndar-
  konton och installera mjukvaru-paket fr�n CD-ROMen.

  I de f�ljande under-avsnitten kommer vi att beskriva n�gra av de sv�ra
  omr�dena i installerings-processon, som om vi gjorde dem f�r hand. Det
  h�r hj�lper dig att f�rst� vad installations-programmet g�r, och
  varf�r.


  6.6.2.  Anv�nda fdisk  och cfdisk

  Ditt f�rsta installerings-steg, s� fort rot-diskettens Linux �r
  startat, kommer bli att skapa eller modifiera partitions-tabellen p�
  dina h�rddiskar. �ven om du anv�nda FDISK f�r att skapa partitioner
  tidigare, s� kommer du beh�va g� tillbaks till partitions-tabellen nu
  och s�tta in en del Linux-specifik information i den.

  F�r att skapa eller modifiera Linux-partitioner kommer vi anv�nda
  Linux-versionen av fdisk-programmet, eller dess sk�rm-orienterade
  sl�kting cfdisk.

  Oftast kommer installerings-programmet leta efter en redan existerande
  partitions-tabell och erbjuda dig att k�ra fdisk eller cfdisk p� den,
  �t dig. Av de tv� �r cfdisk definitivt enklare att anv�nda, med senare
  versioner av det �r ocks� mindre tolerant mot icke-existerande eller
  korrupta partitions-tabeller.

  D�rf�r kanske du finner (speciellt om du installerar p� oanv�nd
  h�rdvara) att du kommer beh�va b�rja med fdisk f�r att ta dig till en
  position som cfdisk kan hantera. F�rs�k k�ra cfdisk; om det klagar,
  k�r fdisk. (Ett bra s�tt att forts�tta, om du installerar ett system
  med bara Linux och cfdisk klagar, �r att anv�nda fdisk f�r att
  f�rst�ra alla existerande partitioner, och sedan k�ra ig�ng cfdisk f�r
  att modifiera den tomma tabellen.)


  N�gra anm�rkningar �r till�mpliga p� b�de fdisk och cfdisk. B�da tar
  en parameter, vilket �r namnet p� h�rddisken som du vill skapa Linux-
  partitioner p�. H�rddiskarnas enhets-namn �r:


  �  /dev/hda F�rsta IDE-driven

  �  /dev/hdb Andra IDE-driven

  �  /dev/sda F�rsta SCSI-driven

  �  /dev/sdb Andra SCSI-driven

  T.ex., f�r att skapa Linux-partitioner p� den f�rsta SCSI-h�rddisken
  p� ditt system s� kommer du anv�nda (eller ditt installerings-program
  g�r det fr�n ett meny-val) kommandot:


       cfdisk /dev/sda


  Om du anv�nder fdisk eller cfdisk utan parametrar, s� kommer det att
  anta /dev/hda.

  F�r att skapa Linux-partitioner p� den andra h�rddisken p� ditt
  system, ange helt enkelt antingen /dev/hdb (f�r IDE-h�rddiskar) eller
  /dev/sdb (f�r SCSI-h�rddiskar), n�r du k�r fdisk.

  Alla dina Linux-partitioner beh�ver inte finnas p� samma h�rddisk. Du
  kanske t.ex. vill skapa din rot-filsystems-partition p� /dev/hda och
  din swap-partition p� /dev/hdb. F�r att g�ra detta beh�ver du bara
  k�ra fdisk eller cfdisk en g�ng f�r varje h�rddisk.

  I Linux ges partitionerna ett namn, baserat p� vilken h�rddisk de
  finns p�. T.ex. s� �r f�rsta partitionen p� h�rddisken /dev/hda
  /dev/hda1, den andra �r /dev/hda2 osv. Om du har n�gra logiska
  partitioner, s� numreras de med b�rjan vid /dev/hda5, /dev/hda6 osv.

  Observera: Du ska inte skapa eller ta bort partitioner f�r andra
  operativ-system �n Linux med Linux fdisk eller cfdisk. Allts�, skapa
  inte och ta inte bort MS-DOS-partitioner med denna version av fdisk;
  anv�nd MS-DOS version av FDISK ist�llet. Om du f�rs�ker skapa MS-DOS-
  partitioner med Linux fdisk, s� finns det risk att MS-DOS inte kommer
  k�nna igen dessa partitioner, och v�gra att starta.

  H�r �r ett exempel p� anv�ndning av fdisk. H�r har vi en enda MS-DOS-
  partition, vilken anv�nder 61693 block p� h�rddisken, och resten av
  den �r ledig f�r Linux. (Under Linux �r ett block 1024 bytes. 61693
  block �r allts� runt 61 megabytes.) Vi kommer att skapa tv�
  partitioner f�r detta l�ro-exempel, swap och rot. Du g�r nog b�st i
  att utvidga detta till fyra Linux-partitioner, i linje med
  rekommendationerna ovan: en f�r swap, en f�r rot-filsystemet, ett f�r
  system-mjukvara och en f�r hem-kataloger.

  F�rst anv�nder vi "p"-kommandot, f�r att visa den nuvarande
  partitions-tabellen. Som du kan se s� �r /dev/hda1 (den f�rsta
  partitionen p� /dev/hda en DOS-partition om 61693 block.









  Command (m for help):   p
  Disk /dev/hda: 16 heads, 38 sectors, 683 cylinders
  Units = cylinders of 608 * 512 bytes

       Device Boot  Begin   Start     End  Blocks   Id  System
    /dev/hda1   *       1       1     203   61693    6  DOS 16-bit >=32M

  Command (m for help):




  N�sta steg �r att anv�nda "n"-kommandot f�r att skapa en ny partition.
  Linux rot-partitionen g�r vi 80 meg stor.



       Command (m for help):  n
       Command action
           e   extended
           p   primary partition (1-4)
       p




  H�r tillfr�gas vi om vi vill skapa en ut�kad eller en prim�r
  partition. I de flesta fall vill du anv�nda prim�ra partitioner, om du
  inte beh�ver mer �n fyra partitioner p� en h�rddisk. Se avsnittet
  "Oartitionera om" ovan, f�r mer information.



       Partition number (1-4): 2
       First cylinder (204-683):  204
       Last cylinder or +size or +sizeM or +sizeK (204-683): +80M




  Den f�rsta cylinderna ska vara cylindern EFTER den sista i den
  f�reg�ende partitionen. I det h�r fallet slutade /dev/hda1 p� cylinder
  203, s� vi startar den nya partitionen p� cylinder 204.

  Som du kan se, s� anv�nder vi notationen "+80M", vilket specificerar
  en partition som �r 80 meg stor. P� samma s�tt skulle notationen
  "+80K" specificera en partition p� 80 kilobytes och "+80" skulle
  specificera en partition p� endast 80 bytes.



       Warning: Linux cannot currently use 33090 sectors of this partition




  Om du ser den h�r varningen s� kan du ignorera den. Den finns kvar
  fr�n en gammal begr�nsning, som gjorde att Linux filsystem endast
  kunde vara 64 meg stora. Med nya filsystems-typer, s� g�ller inte
  detta l�ngre...  partitioner kan nu vara upp till 4 terabytes stora.

  N�sta steg �r att skapa en swap-partition p� 10 megabytes, /dev/hda3.




  Command (m for help): n
  Command action
      e   extended
      p   primary partition (1-4)
  p

  Partition number (1-4): 3
  First cylinder (474-683):  474
  Last cylinder or +size or +sizeM or +sizeK (474-683):  +10M




  Igen s� visar vi f�rst inneh�llet i partitions-tabellen. Se till att
  skriva ner den h�r informationen, speciellt storleken, i block, p�
  varje partition. Du kommer beh�va den h�r informationen senare.



       Command (m for help): p
       Disk /dev/hda: 16 heads, 38 sectors, 683 cylinders
       Units = cylinders of 608 * 512 bytes

            Device Boot  Begin   Start     End  Blocks   Id  System
         /dev/hda1   *       1       1     203   61693    6  DOS 16-bit >=32M
         /dev/hda2         204     204     473   82080   83  Linux native
         /dev/hda3         474     474     507   10336   83  Linux native




  Observera att Linux swap-partitionen (h�r /dev/hda3) �r av typen
  "Linux native". Vi m�ste byta typen till den r�tta f�r swap-
  partitioner, "Linux swap", s� att installerings-programmet kan k�nna
  igen den som en s�dan. F�r att uppn� detta, anv�nd kommandot "t":



       Command (m for help): t
       Partition number (1-4): 3
       Hex code (type L to list codes): 82




  Om du anv�nder "L" f�r att visa typ-koderna, s� finner du att 82 �r
  typen som motsvarar Linux swap.

  F�r att avsluta fdisk och spara �ndringarna till partitions-tabellen
  s� anv�nder du "w"-kommandot. F�r att avsluta fdisk UTAN att spara
  �ndringarna, anv�nd "q"-kommandot.

  Efter att du avslutat fdisk kanske systemet s�ger �t dig att starta
  om, f�r att se till att �ndringarna fick �nskad effekt. Rent generellt
  s� finns det ingen anledning att starta om, efter att du har anv�nt
  fdisk---moderna versioner av fdisk och cfdisk �r tillr�ckligt smarta
  f�r att kunna uppdatera partitionerna utan att starta om.


  6.6.3.  Steg efter installeringen

  N�r du har modifierat partitions-tabeller s� ska dina installerings-
  program leta efter dem, och erbjuda dig att m�jligg�ra swappning, med
  din swap-partition. Svara ja.


  (Anledningen till att denna fr�ga �ver huvud st�lls, ist�llet f�r att
  det bara g�rs automatisk, �r att du kanske k�r ett dual-boot-system
  och n�gon av dina icke-Linux-partitioner ser ut som en swap-
  partition.)

  N�sta steg �r att programmet ber dig ge Linux filsystems-namn (som /,
  /usr, /var, /tmp, /home, /home2 etc.) till varje icke-swap-partition
  som du ska anv�nda.

  Det finns bara en h�rd och snabb regel f�r detta. Det m�ste finnas ett
  rot-filsystem, vilket heter /, och man m�ste kunna starta fr�n det. Du
  kan kalla dina andra Linux-partitioner vad du vill. Men det finns
  vissa konventioner om vad du ska kalla dem, vilka antagligen kommer
  g�ra ditt liv l�ttare sen.

  Tidigare rekommenderade jag en grundl�ggande tre-partitionerns
  konfigurering, vilken inkluderade en liten rot-, en mellan-stor
  system-mjukvaru-partition och en stor hem-katalogs-partition.
  Traditionellt skulle dessa heta /, /usr och /home. Det ointuitiva
  "/usr"-namnet �r en historisk kvarleva fr�n tiderna d� (mycket mindre)
  Unix-system hade system-mjukvara och anv�ndarnas hem-kataloger p� en
  enda icke-rot-partition. En del mjukvara �r fortfarande beroende av
  den.

  Om du har mer �n ett omr�de f�r hem-kataloger, s� �r det konvention
  att kalla dem /home, /home2, /home3 osv. Det h�r kan bli aktuellt om
  du har tv� fysiska h�rddiskar. P� mitt personliga system, t.ex., ser
  det f�r tillf�llet ut s� h�r:



       Filesystem         1024-blocks  Used Available Capacity Mounted on
       /dev/sda1              30719   22337     6796     77%   /
       /dev/sda3             595663  327608   237284     58%   /usr
       /dev/sda4            1371370    1174  1299336      0%   /home
       /dev/sdb1            1000949  643108   306130     68%   /home2




  Den andra h�rddisken (sdb1) �r egentligen inte alls bara /home2; swap-
  partitionerna p� sda och sdb visas inte h�r. Men du kan se att /home
  �r en stor, ledig area p� sda, och att /home2 �r hem-katalogs-utrymmet
  � sdb.

  Om du vill skapa en partition f�r strunt, spool, tempor�ra filer, e-
  post och nyhets-filer, kalla den /var. Annars kommer du antagligen
  vilja skapa en /usr/var och skapa en symbolisk link, som heter /var,
  som pekar tillbaks p� den (installerings-programmet kanske erbjuder
  dig att utf�ra detta).


  6.7.  Installera mjukvaru-paket

  S� fort du har klarat av att preparera dina partitioner, s� �r
  �terstoden av installeringen n�stan automatisk. Ditt installerings-
  program (vare sig det �r EGA- eller X-baserat) kommer att leda dig
  genom n�gra menyer, vilka l�ter dig v�lja vilken CD-ROM du ska
  installera fr�n, vilka partitioner du vill anv�nda osv.

  H�r ska vi inte g� igenom s� m�nga specifika saker av detta steg av
  installeringen. Det �r en av de delar som skiljer sig mest �r, mellan
  olika Linux-distributioner (tillverkarna t�vlar, av tradition, om att
  l�gga till mest h�r), men ocks� den enklaste delen. Och installerings-
  programmen s�ger sig ganska mycket sj�lv, men bra hj�lp tillg�nglig.

  6.8.  Efter paket-installeringen

  Efter att installeringen �r f�rdig, och om allt f�r v�l, s� kommer
  installerings-programmet att leda dig genom n�gra alternativ f�r att
  konfigurera ditt system, innan det f�r f�rsta g�ngen ska startas fr�n
  h�rddisken.


  6.8.1.  LILO, LInux LOader

  LILO (vilket st�r f�r LInux LOader (Linux-laddare)) �r ett program som
  l�ter dig starta Linux (och andra operativ-system, som MS-DOS) fr�n
  din h�rddisk.

  Du kanske ges m�jlighet att installera LILO p� din h�rddisk. Om du
  inte k�r OS/2, svara "ja". OS/2 har speciella krav; se ``Speciella
  LILO-inst�llningar'' nedan.

  Att installera LILO som din prim�ra laddare g�r en separat start-
  diskett on�dig; ist�llet kan du s�ga �t LILO, varje g�ng du startar om
  datorn, vilket operativ-system det ska starta �t dig.


  6.8.2.  Skapa en start-diskett (valfritt)

  Du kanske ocks� ges chansen att skapa en "standard start-diskett",
  vilken du kan anv�nda f�r att starta ditt nyligen installerade Linux-
  system. (Det h�r �r en �ldre och n�got mindre praktisk metod, vilken
  antar att du vanligtvis startar DOS, men anv�nder start-disketten f�r
  att starta Linux.)

  Till detta beh�ver du en tom, "high-density" MS-DOS-formatterad
  diskett av den sort som du kan starta med p� ditt system. S�tt bara i
  disketten n�r du blir tillsagd att g�ra det, och en start-diskett
  kommer skapas.  (Den h�r �r inte densamma som installations-start-
  disketten, och du kan inte byta ut den ena mot den andra!)


  6.8.3.  Diverse system-inst�llningar

  Proceduren efter installeringen tar dig ocks� genom flera menyer,
  vilka l�ter dig konfigurera ditt system. Detta inkluderar att
  specificera dina modem- och mus-enheter, samt tids-zon. F�lj meny-
  alternativen.

  Det kanske ocks� ber dig skapa anv�ndar-konton eller att skapa ett
  l�senord f�r roots (system-administrat�ren) konto. Detta �r inte
  komplicerat och du kan f�r det mesta bara g� igenom instruktionerna
  som ges p� sk�rmen.


  7.  Starta ditt nya system

  Om allt gick som planerat, s� ska du nu kunna starta Linux fr�n din
  h�rddisk, med hj�lp av LILO. Alternativt kan du starta det fr�n din
  Linux-start-diskett (inte den ursprungliga start-disketten, utan den
  som du skapade efter att mjukvaran installerats). Efter att du har
  startat, logga in som root. Gratulerar! Du har ditt alldeles egna
  Linux-system.

  Om du startar upp med hj�lp av LILO, pr�va att h�lla ner shift eller
  ctrl n�r systemet startas. Detta ger dig en start-prompt; tryck tab
  f�r att se en lista av alternativ. P� det h�r s�ttet kan du starta
  Linux, MS-DOS eller vad du vill, direkt fr�n LILO.


  8.  Efter din f�rsta uppstartning

  Du ska nu se login-prompten i ett nytt Linux, just startat fr�n din
  h�rddisk. Gratulerar!


  8.1.  Inledande system-administrering

  Beroende p� hur installerings-fasen gick, s� kan du nu bli tvungen att
  skapa anv�ndar-konton, �ndra maskin-namnet eller (om)konfigurera X.
  Det finns m�nga fler saker som du kan st�lla in och konfigurera,
  inklusive enheter f�r s�kerhetskopiering, SLIP/PPP-l�nkar to en ISP
  (internet-leverant�r) osv.

  En bra bok om system-administrering under UNIX kan vara till stor
  hj�lp.  (Jag f�resl�r Essential system administration fr�n O'Reilly
  and Associates.) Du kommer att l�ra dig de har sakerna p� om p�. Du
  b�r l�sa diverse Linux-HOWTOn, som NET-2-HOWTO och Printing-HOWTO, f�r
  information om andra konfigurerings-uppgifter.


  8.2.  Speciella LILO-inst�llningar

  LILO �r en "boot loader", som kan anv�ndas f�r att v�lja antingen
  Linux, MS-DOS, eller n�got annat operativ-system, d� systemet startas.
  Det finns vissa m�jligheter att din distribution automatiskt
  konfigurerade LILO �t dig, under installerings-fasen (om du inte
  anv�nder OS/2, s� �r det vad du skulle ha gjort). I s� fall kan du
  hoppa �ver resten av det h�r avsnittet.

  Om du installerade LILO som prim�r boot loader, s� kommer det ta hand
  om f�rsta stegets start-process f�r alla operativ-system p� din
  h�rddisk. Detta fungerar bra om MS-DOS �r det enda andra operativ-
  systemet du har installerat. Det kan dock h�nda att du k�r OS/2, som
  har sin egen "Boot Manager". I s� fall s� ska du l�ta OS/2s Boot
  Manager sk�ta f�rsta stegets start-process och anv�nda LILO endast f�r
  att starta Linux (som andra stegets boot loader).

  Ett viktig sak att t�nka p� f�r folk som anv�nder EIDE-system: p.g.a.
  BIOS-begr�nsningar s� m�ste boot-sektorerna f�r alla operativ-system
  finnas p� en de tv� f�rsta fysiska h�rddiskarna. Annars h�nger sig
  LILO efter att ha skrivit ut "LI", oavsett var du k�r det ifr�n.

  Om du m�ste st�lla in LILO manuellt, s� inneb�r detta att du ska
  editera filen /etc/lilo.conf. Nedan presenterar vi ett exempel p� en
  konfigurerings-fil f�r LILO, d�r Linux rot-partition �r p� /dev/hda2
  och MS-DOS finns installerat p� /dev/hdb1 (p� den andra h�rddisken).



















  # S�g �t LILO att installera sig som den prim�ra boot-laddaren p� /dev/hda.
  boot = /dev/hda
  # "Boot image" att installera; du ska nog inte �ndra p� det h�r
  install = /boot/boot.b

  # Stycket f�r att starta Linux.
  image = /vmlinuz       # K�rnan �r i /vmlinuz
    label = linux        # Ge den namnet "linux"
    root = /dev/hda2     # Anv�nd /dev/hda2 som rot-filsystem
    vga = ask            # Fr�ga om VGA-l�ge
    append = "aha152x=0x340,11,7,1"  # L�gg det h�r till start-alternativen,
                                     # f�r att se SCSI-controllern

  # Stycket f�r att starta MS-DOS
  other = /dev/hdb1      # Det h�r �r MS-DOS-partitionen
    label = msdos        # Ge den namnet "msdos"
    table = /dev/hdb     # Partitions-tabellen f�r andra h�rddisken




  N�r du har editerat /etc/lilo.conf-filen, k�r /sbin/lilo som root.
  Detta kommer att installera LILO p� din h�rddisk. Observera att du
  m�ste k�ra /sbin/lilo varje g�ng du kompilerat om din k�rna, f�r att
  f� boot-laddaren att peka p� den (n�got du inte beh�ver oroa dig f�r
  just nu, men l�gg det p� minnet).

  Observera hur vi anv�nder append-alternativet i /etc/lilo.conf f�r att
  specificera start-parametrar, som vi gjorde n�r vi startade start-
  disketten.

  Nu kan du starta om ditt system fr�n h�rddisken. Som standard kommer
  LILO att starta det operativ-system som st�r f�rst i konfigurerings-
  filen, vilket i detta fall �r Linux. F�r att f� upp start-menyn, f�r
  att v�lja ett annat operativ-system, h�ll shift eller ctrl nedtryckt
  d� systemet startas; du ska nu se en prompt som

       Boot:


  Skriv h�r antingen namnet p� operativ-systemet du vill starta (angiven
  av label-raden i konfigurerings-filen; i det h�r fallet �r det antin�
  gen linux eller msdos), eller tryck tab f�r att f� en lista.

  L�t oss nu t�nka oss att du vill anv�nda LILO som andra stegets boot
  loader; om du vill starta Linux fr�n OS/2s Boot Manager t.ex.  F�r att
  kunna starta fr�n en Linux-partition med OS/2s Boot Manager m�ste du,
  tyv�rr, skapa partitionen med OS/2s FDISK, (inte Linux), och
  formattera partitionen som FAT eller HPFS, s� att OS/2 k�nner igen
  den. (Det �r IBM, det.)

  F�r att f� LILO att starta Linux fr�n OS/2s Boot Manager, s� beh�ver
  du bara installera LILO p� ditt Linux-rot-filsystem (i det ovanst�ende
  exemplet /dev/hda2). I s� fall ska din LILO-konfigureringsfil se ut
  n�got i stil med:











  boot = /dev/hda2
  install = /boot/boot.b
  compact

  image = /vmlinuz
    label = linux
    root = /dev/hda2
    vga = ask




  Observera �ndringen i boot-raden. Efter att du k�rt /sbin/lilo s� ska
  du kunna l�gga till Linux-partitionen till Boot Manager. Denna
  mekanism ska fungera f�r boot loaders som anv�nds av andra operativ-
  system ocks�.


  9.  Administrations-tjafs


  9.1.  Anv�ndnings-villkor

  Detta dokuments upphovsr�tt tillh�r Eric S. Raymond, 1998. Du f�r
  anv�nda, sprida och reproducera det fritt, f�rutsatt att du:


  �  Inte utel�mnar eller �ndrar denna upphovsr�tts-notis

  �  Inte utel�mnar eller �ndrar versions-numret eller datumet.

  �  Inte utel�mnar eller �ndrar dokumentets pekare till den senaste
     WWW-versionen.

  �  Klart markerar eventuella f�rkortade eller �ndrar versioner som
     s�dana.

  Dessa restriktioner �r till f�r att skydda potentiella l�sare fr�n
  inaktuella eller f�rst�rda versioner. Om du tycker att du har en bra
  bra anledning f�r ett undantag, fr�ga mig.


  9.2.  Tillk�nnagivanden

  Ett tacksamt tillk�nnagivande till Matt D. Welsh, som grundade denna
  HOWTO. Jag tog bort mycket Slackware-specifikt inneh�ll och inriktade
  �terstoden av dokumentet p� CD-ROM-installering,  men en stor del av
  inneh�llet �r fortfarande hans.

  Version 4.1 blev mycket f�rb�ttrad genom n�gra f�rslag fr�n David Shao
  <dshao@best.com>.