1 The Linux Installation HOWTO - Svensk �vers�ttning 2 av Eric S. Raymond, svensk �vers�ttning: Linus �kerlund, 3 uxm165t@tninet.se 4 v4.11, 20 April 1998, svensk �vers�ttning: 3 juni 1998 5 6 Det h�r dokumentet beskriver hur du kan f� tag p� och installera 7 Linux. Det �r det f�rsta dokumentet som en ny Linux-anv�ndare b�r 8 l�sa, f�r att komma ig�ng. 9 ______________________________________________________________________ 10 11 Inneh�llsf�rteckning 12 13 14 1. Inledning 15 16 1.1 Syftet med detta dokument 17 1.2 Andra informations-k�llor 18 1.3 Nya versioner av det h�r dokumentet 19 1.4 L�sarrespons och r�ttelser 20 21 2. De senaste �ndringarna 22 23 3. Den enklaste l�sningen: bygg inte, k�p 24 25 4. Innan du s�tter ig�ng 26 27 4.1 H�rdvaru-krav 28 4.2 Utrymmeskrav och samexistens 29 4.3 Att v�lja en Linux-distribution 30 31 5. �versikt �ver installeringen 32 33 5.1 Grundl�ggande installerings-steg 34 5.2 Grundl�ggande delar i ett installerings-paket 35 36 6. Installering i detalj 37 38 6.1 F�rbereda sig f�r installeringen 39 6.2 Skapa start- och rot-disketter 40 6.3 Partitionera om din DOS/Windows-h�rddisk 41 6.4 Skapa partitioner f�r Linux 42 6.4.1 Grundl�ggande om partitioner 43 6.4.2 Partitions-storlekar 44 6.5 Starta fr�n installerings-disketten 45 6.6 Anv�nda rot-disketten 46 6.6.1 V�lja EGA- eller X-installering 47 6.6.2 Anv�nda 48 6.6.3 Steg efter installeringen 49 6.7 Installera mjukvaru-paket 50 6.8 Efter paket-installeringen 51 6.8.1 LILO, LInux LOader 52 6.8.2 Skapa en start-diskett (valfritt) 53 6.8.3 Diverse system-inst�llningar 54 55 7. Starta ditt nya system 56 57 8. Efter din f�rsta uppstartning 58 59 8.1 Inledande system-administrering 60 8.2 Speciella LILO-inst�llningar 61 62 9. Administrations-tjafs 63 64 9.1 Anv�ndnings-villkor 65 9.2 Tillk�nnagivanden 66 67 ______________________________________________________________________ 68 69 1. Inledning 70 71 72 73 1.1. Syftet med detta dokument 74 75 Linux �r en fritt distribuerbar implementering av Unix f�r billiga 76 persondatorer (det utvecklades p� en 386 och st�djer nu 486, 586, 77 Pentium, PowerPC, Sun Sparc och DEC Alpha). Det st�djer en stor m�ngd 78 mjukvara, inklusive X-Windows, Emacs, TCP/IP-n�tverk (inklusive SLIP), 79 och m�nga andra applikationer. 80 81 Det h�r dokumentet f�ruts�tter att du har h�rt talas om och k�nner 82 till Linux, och nu vill installera och k�ra det. Det �r i f�rsta hand 83 riktat mot den Intel-baserade versionen, vilken �r den mest popul�ra, 84 men mycket av r�den �r �ven till�mpliga p� Power PC, Sparc och Alpha. 85 86 87 1.2. Andra informations-k�llor 88 89 Om Linux �r n�got nytt f�r dig, s� finns det flera k�llor med 90 grundl�ggande information om systemet. Det b�sta st�llet att hitta 91 dessa �r Linux Documentation Projects hemsida p� 92 <http://sunsite.unc.edu/LDP/linux.html>. Du hittar den senaste, 93 uppdaterade versionen av det h�r dokumentet d�r, som 94 <http://sunsite.unc.edu/LDP/HOWTO/Installation-HOWTO.html> 95 96 Det �r antagligen b�st om du b�rjar med att g� igenom informationen 97 under General Linux Information; the Linux INFO-SHEET 98 <http://sunsite.unc.edu/LDP/HOWTO/INFO-SHEET.html> och Linux META-FAQ 99 <http://sunsite.unc.edu/LDP/HOWTO/META-FAQ.html>. 'Linux Frequently 100 Asked Questions' (Ofta st�llda fr�gor om Linux) inneh�ller m�nga 101 vanliga fr�gor (och svar!) om Linux---den �r ett ``m�ste'' f�r nya 102 anv�ndare. 103 104 Du kan f� hj�lp med m�nga vanliga fr�gor i USENET-nyhetsgrupperna 105 comp.os.linux.help och comp.os.linux.announce. 106 107 Linux Documentation Project skriver en upps�ttning manualer och b�cker 108 om Linux, vilka alla kan distribueras fritt p� n�tet, och �r 109 tillg�ngliga p� LDPs hemsida. 110 111 Boken ``Linux installation and getting started'' �r en fullst�ndig 112 guide till hur du f�r tag p� och installerar Linux, och ger dig �ven 113 instruktioner om hur du ska anv�nda systemet, d� du f�tt ig�ng det. 114 Det inneh�ller en komplett handledning till anv�ndning och k�rning av 115 systemet, och mycket mer information �n vad som finns med h�r. Du kan 116 l�sa den on-line, eller ladda ned ett exemplar, fr�n LDPs hemsida. 117 118 Slutligen s� finns det en ganska teknisk Guide to x86 bootstrapping 119 <http://www.paranoia.com/~vax/boot.html>. Det dokumentet �r snarare 120 inriktat p� NetBSD, �n Linux, men inneh�ller anv�ndbart material om 121 disk-konfigurering och ``boot managers'' f�r anv�ndning av flera 122 operativ-system. 123 124 125 1.3. Nya versioner av det h�r dokumentet 126 127 Nya versioner av Linux Installation HOWTO postas regelbundet till 128 comp.os.linux.help och news.answers. De laddas �ven upp till diverse 129 Linux-relaterade WWW- och FTP-sajter, inklusive LDPs hemsida. 130 131 Du kan ocks� l�sa den senaste versionen av det h�r dokumentet p� WWW, 132 via URLen <http://sunsite.unc.edu/LDP/HOWTO/Installation-HOWTO.html>. 133 1.4. L�sarrespons och r�ttelser 134 135 Om du har n�gra fr�gor om eller kommentarer till det h�r dokumentet, 136 s� f�r du g�rna skicka ett e-brev till Eric S. Raymond, p� 137 esr@thyrsus.com. Jag v�lkomnar alla sorters f�rslag och kritik. Om du 138 hittar n�got fel i det h�r dokumentet, var v�nlig underr�tta mig om 139 detta, s� att jag kan korrigera det i n�sta version. Tack. 140 141 Var v�nlig skicka inte e-brev med fr�gor om hur du kan l�sa h�rdvaru- 142 problem, som du st�ter p� under installeringen. Konsultera ``Linux 143 installation and getting started'', fr�ga din f�rs�ljare eller fr�ga i 144 nyhetsgruppen comp.os.linux.setup. Den h�r HOWTOn �r menad som en 145 snabb, sm�rtfri guide till en normal installering -- en separat HOWTO 146 om h�rdvaru-problem och l�sningar �r under framst�llning. 147 148 149 2. De senaste �ndringarna 150 151 152 � La till `Bygg inte, k�p'. 153 154 155 3. Den enklaste l�sningen: bygg inte, k�p 156 157 Linux har nu mognat tillr�ckligt f�r att det ska finnas system- 158 leverant�rer som s�tter ihop en arbetsstation till dig, installerar 159 och konfigurerar Linux och g�r en intensiv `burn-in'-test, innan de 160 skickar den till dig. Om du har mer pengar �n tid, eller om du har 161 v�ldigt h�ga krav p� tillf�rlitlighet och prestanda, s� levererar 162 dessa f�retag en mycket v�rdefull tj�nst, genom att se till att du 163 inte f�r h�rdvara som �r skakig eller d�r tv� dagar efter att du f�tt 164 den. 165 166 Det finns flera s�dana f�retag (och jag kommer lista dem h�r, i den 167 takt jag f�r reda p� mer om dem). Det enda s�dana f�retaget jag k�nner 168 till personligen �r VA Research <http://www.varesearch.com>. Dessa 169 fina m�nniskor bygger avancerade Linux arbetstationer av h�g kvalitet, 170 med en flott Tux-the-penguin-logo framtill. De har intima relationer 171 med Linux-v�rlden (Debian-projektet <http://www.debian.org> ligger p� 172 en av deras maskiner, Linux har en dator fr�n dem och de sl�nger �ven 173 till er �dmjuke HOWTO-f�rfattare en del prylar d� och d�). 174 175 F�r dem av er med en mer begr�nsad budget, s� handlar resten av detta 176 dokument om hur du ska g�ra f�r att sj�lv installera Linux. 177 178 179 4. Innan du s�tter ig�ng 180 181 Innan du kan installera Linux, s� m�ste du se till s� att din maskin 182 klarar av Linux, och v�lja ett Linux att installera. 183 184 185 4.1. H�rdvaru-krav 186 187 Vilken sorts system kr�vs f�r att k�ra Linux? Det �r en bra fr�ga; 188 systemets faktiska h�rdvaru-krav �ndras regelbundet. Linux Hardware- 189 HOWTO <http://sunsite.unc.edu/LDP/HOWTO/Hardware-HOWTO.html>, ger en 190 mer eller mindre komplett lista �ver h�rdvara som st�ds av Linux. 191 Linux INFO-SHEET <http://sunsite.unc.edu/LDP/HOWTO/INFO-SHEET.html> 192 inneh�ller en annan lista. 193 194 F�r Intel-version kr�vs en h�rdvaru-konfiguration som ser ut s� h�r: 195 196 Vilket ISA, EISA, VESA Local Bus eller PCI 80386, 80486, Pentium eller 197 Pentium Pro-system som helst g�r bra. MCA-arkitekturen (vilken finns 198 i IBM PS/2-maksiner) st�ds av de senaste utvecklings-k�rnorna (2.1.x), 199 men de kanske inte �r riktigt redo f�r full anv�ndning �n. Vilken 200 processor som helst, fr�n 386SX till P-6, fungerar. Du beh�ver inte en 201 flyttals-hj�lpprocessor, �ven om det �r trevligt att ha en. 202 203 Du beh�ver naturligtvis en h�rddisk och en AT-standard `controller'. 204 Alla MFM, RLL och IDE-diskar och `controllers' b�r fungera. M�nga 205 SCSI-diskar och -adaptors fungerar �ven bra; Linux SCSI-HOWTO 206 inneh�ller mer information om SCSI. Om du plockar ihop ett eget system 207 f�r att k�ra Linux, s� �r en lilla extra kostnaden f�r SCSI v�l v�rd 208 den extra prestanda och tillf�rlitlighet som den ger. 209 210 Du beh�ver en 3.5" floppy-station. �ven om 5.25"-disketter st�ds under 211 Linux, s� anv�nds de s� lite att du inte kan lita p� att `disk images' 212 (start- och rot-diskar) f�r plats p� dem. (En nedbantad version av 213 Linux kan faktiskt k�ras p� en enda diskett, men det �r inte 214 anv�ndbart f�r installering och vissa former av fels�kning.) 215 216 Du beh�ver ocks� ett MDA, Hercules, CGA, EGA, VGA eller Super VGA 217 grafikkort och sk�rm. Rent generellt kan man s�ga, att om ditt 218 grafikkort och din sk�rm fungerar under MS-DOS, s� ska de fungera 219 under Linux ocks�. Men om du vill k�ra X-Windows, s� finns det andra 220 begr�nsningar, vad g�ller st�d f�r grafik-h�rdvara. Linux 221 XFree86-HOWTOn, 222 <http://sunsite.unc.edu/LDP/HOWTO/XFree86-HOWTO.html>, inneh�ller mer 223 information om att k�ra X, och vad som kr�vs f�r detta. 224 225 Du beh�ver ocks� en CD-ROM-spelare. Om det �r en ATAPI, SCSI eller en 226 �kta IDE, s� kommer du inte ha n�gra problem med att f� den att 227 fungera (men se upp med billiga CD-ROM-spelare som skyltar med 228 "IDE"-gr�nssnitt, men inte �r �kta IDE). Om din CD-ROM-spelare 229 anv�nder ett annat gr�nssnitts-kort, s� �r det m�jligt att 230 installerings-k�rnan, vilken laddas fr�n start-disketten, inte kommer 231 kunna se den -- och en CD-ROM-spelare som du inte kan komma �t �r inte 232 roligt. CD-ROM-spelare som ansluts till parallell-porten fungerar inte 233 alls. Om du �r tveksam, ta en titt p� Linux CD-ROM HOWTOn, 234 <http://sunsite.unc.edu/LDP/HOWTO/CDROM-HOWTO.html>, f�r en lista och 235 detaljer om h�rdvara som st�ds. 236 237 S� kallade "Plug'n'Play"-kort utan jumprar kan ocks� leda till 238 problem. St�d f�r s�dana �r under intensiv utveckling, men finns inte 239 med i 2.0.25-k�rnan. Lyckligtvis s� �r det h�r antagligen bara ett 240 problem med ljud- och Ethernet-kort. 241 242 Om du k�r en burk som anv�nder n�gon av Motorolas 68K-processorer 243 (inklusive Amiga-, Atari- eller VMEbus-maskiner), s� ta en titt p� 244 Linux/m68k FAQ, p� 245 <http://www.clark.net/pub/lawrencc/linux/faq/faq.html>, f�r 246 information om minimi-krav och denna portnings status. Denna FAQ s�ger 247 nu att m68k Linux �r lika stabilt och anv�ndbart som Intel-versionen. 248 249 250 4.2. Utrymmeskrav och samexistens 251 252 Du kommer beh�va ledigt utrymme f�r Linux p� din h�rddisk. M�ngden 253 utrymme som beh�vs beror p� hur mycket mjukvara du har t�nkt 254 installera. De flesta installationer kr�ver n�gonting i stil med 200 255 till 500 meg. Det inkluderar plats f�r mjukvara, "swap"-utrymme 256 (vilket anv�nds som virtuellt minne p� din maskin), ledigt utrymme f�r 257 anv�ndare osv. 258 259 Det �r inte otroligt att du skulle kunna k�ra ett minimalt Linux- 260 system p� 80 meg eller mindre (det var vanligt, p� den tiden d� Linux- 261 distributionerna var mindre), och det �r inte otroligt att du skulle 262 kunna anv�nda 500 meg, eller mer, f�r alla Linux-program. M�ngden 263 varierar v�ldigt mycket, beroende p� m�ngden program du installerar 264 och hur mycket plats de kr�ver. Mer om detta senare. 265 Linux kan samexistera med andra operativ-system, som MS-DOS, Microsoft 266 Windows och OS/2, p� din h�rddisk. (Du kan t.o.m. komma �t MS-DOS- 267 filer och k�ra vissa MS-DOS-program fr�n Linux.) Med andra ord, n�r du 268 partitionerar din h�rddisk f�r Linux, s� finns MS-DOS eller OS/2 p� 269 sina egna partitioner och Linux finns p� sina egna. Vi ska titta 270 n�rmare p� s�dana ``dual-boot''-system senare. 271 272 Du beh�ver INTE k�ra MS-DOS, OS/2 eller n�got annat operativ-system 273 f�r att kunna anv�nda Linux. Linux �r ett helt annorlunda, frist�ende 274 operativ-system, vilket inte �r beroende av andra operativ-system f�r 275 installering och anv�ndning. 276 277 Allt som allt, s� �r de minimala kraven f�r Linux inte mycket st�rre 278 �n vad som kr�vs f�r de flesta MS-DOS- och Windows 3.1-system, som 279 s�ljs idag (och de �r en hel del mindre �n minimum-kraven f�r Windows 280 95!). Om du har en 386 eller 486, med �tminstone 4 meg RAM, s� kommer 281 du att kunna k�ra Linux, och vara n�jd med det. Linux kr�ver inte 282 enorma m�ngder h�rddisk-utrymme, minne eller processor-hastighet. Matt 283 Welsh, grundaren av denna HOWTO, k�rde f�rut Linux p� en 386/16 MHz 284 (den l�ngsammaste maskin du kan f� tag p�) med 4 meg RAM, och var 285 ganska n�jd. Ju mer du vill g�ra, desto mer minna (och snabbare 286 processor) beh�ver du. Enligt v�r erfarenhet s� vinner en 486 med 16 287 megabytes RAM �ver flera dyra arbetsstationer. 288 289 290 4.3. Att v�lja en Linux-distribution 291 292 Innan du kan installera Linux, s� m�ste du best�mma dig f�r vilken av 293 de tillg�ngliga Linux-``distributionerna'' du ska ha. Det finns inte 294 en enda standard-utg�va av Linux-mjukvaran---det finns m�nga s�dana 295 utg�vor. Varje utg�va har sin egen dokumentation och sina egna 296 installerings-instruktioner. 297 298 Linux-distributioner finns tillg�ngliga via anonym FTP och via 299 best�llning p� diskett, band och CD-ROM. Linux Distribution HOWTO 300 <http://sunsite.unc.edu/LDP/HOWTO/Distribution-HOWTO.html> inneh�ller 301 beskrivningar av m�nga Linux-distributioner, vilka �r tillg�ngliga via 302 FTP och best�llning. 303 304 I det dimmiga och avl�gsna f�rflutna, d� denna HOWTO f�rst skrevs 305 (1992-93), skaffade de flesta Linux med pl�gsamma medel, vilka 306 inneh�ll l�nga nedladdningar fr�n Internet eller BBSer, till deras 307 DOS-maskiner, vilka f�ljdes av en utstuderad procedur, f�r att f�ra 308 �ver det nedladdade materialet till en massa disketter. En av dessa 309 disketter skulle sedan anv�ndas f�r att starta upp, och anv�ndes f�r 310 att installera de, flera dussin, andra. Med tur (och utan problem med 311 trasiga disketter), kunde man, flera timmar senare, avsluta 312 installeringen med ett fungerande Linux. Eller inte. 313 314 Medan den h�r v�gen fortfarande �r m�jligt (och du kan ladda ned flera 315 distributioner fr�n 316 <http://sunsite.unc.edu/pub/Linux/distributions/>), s� finns det nu 317 mycket mindre anstr�ngande s�tt. Det enklaste �r att k�pa n�gon av de 318 h�g-kvalitativa kommersiella Linux-distributionerna som ges ut p� CD- 319 ROM, som Red Hat, Craftworks, Linux Pro eller WGS. Dessa finns i 320 typfallet tillg�ngliga f�r mindre �n $50 p� din lokala bok- eller 321 datoraff�r, och du kommer spara in m�nga betungande timmar. 322 323 Du kan ocks� k�pa samlings-CD-ROM, som InfoMagic Linux Developer's 324 Resource. Dessa inneh�ller i vanliga fall flera Linux-distributioner 325 och en aktuell kopia av flera viktiga Linux-arkiv, som sunsite och 326 tsx-11. 327 328 I resten av den h�r HOWTOn ska vi rikta in oss p� de steg som kr�vs 329 f�r att installera f�rn en samlings-CD-ROM, eller n�gon annan 330 kommersiell Linux, som inte inneh�ller n�gon tryckt installerings- 331 manual. Om ditt Linux inneh�ller en manual p� papper, s� kan vissa 332 delar av den h�r HOWTOn ge dig nyttiga bakgrundskunskaper, men du ska 333 i f�rsta se till din manual, f�r detaljerade instruktioner. 334 335 336 5. �versikt �ver installeringen 337 338 339 340 5.1. Grundl�ggande installerings-steg 341 342 Den grundl�ggande planen f�r en Linux-installering �r enkel: 343 344 345 1. Samla ihop konfigurations-information om din h�rdvara. 346 347 2. Skapa installerings-disketter 348 349 3. Om du vill k�ra ett "dual-boot"-system (Linux och Dos eller 350 Windows, eller b�da), omarrangera (partitionera om) din h�rddisk 351 f�r att skapa utrymme f�r Linux. 352 353 4. Starta ett installerings-mini-Linux fr�n disktterna, f�r att f� 354 tillg�ng till CD-ROMen. 355 356 5. Preparera ett Linux-filsystem. (Om du inte modifierade h�rddiskens 357 partitions-tabell tidigare, s� ska du g�ra det nu.) 358 359 6. Installera ett Linux-system fr�n CD-ROMen. 360 361 7. Starta upp Linux fr�n h�rddisken. 362 363 8. (Valfritt) Installera flera paket fr�n CD-ROMen. 364 365 366 5.2. Grundl�ggande delar i ett installerings-paket 367 368 H�r �r de grundl�ggande delarna i en installeringsbar distribution: 369 370 371 1. README- och FAQ-filerna. Dessa ligger vanligtvis i rot-katalogen p� 372 din CD-ROM och kan l�sas, s� fort h�rddisken har monterats, under 373 Linux. (Beroende p� hur CD-ROMen framst�llts, s� kan de �ven vara 374 tillg�ngliga fr�n DOS/Windows.) Det �r en god id� att l�sa dessa 375 filer s� fort du har tillg�ng till dem, f�r att f� reda p� viktiga 376 uppdateringar och �ndringar. 377 378 2. Ett antal start-disketter (ofta i en underkatalog). En av dessa �r 379 filen som du ska skriva till en diskett, f�r att skapa din start- 380 diskett. Du ska v�lja en av dessa, beroende p� vilken typ av 381 h�rdvara du har i ditt system. 382 383 Grejen h�r �r att vissa h�rdvaru-drivrutiner hamnar i konflikt med 384 varandra, p� diverse underliga s�tt, och ist�llet f�r att f�rs�ka 385 l�sa h�rdvaru-problemen p� ditt system, s� �r det l�ttare att 386 anv�nda en start-diskett, vilken bara inneh�ller de drivrutiner du 387 verkligen beh�ver. (Detta har den trevliga bieffekten att det g�r 388 din k�rna mindre.) 389 390 391 � En rot-diskett (eller kanske tv�). Detta �r en fil som du ska 392 skriva till en diskett, f�r att skapa installations-disken (eller 393 -diskarna). Nu f�r tiden �r rot-disketterna oftast oberoende av din 394 h�rdvaru-typ; den kommer f�ruts�tta en EGA- eller b�ttre sk�rm. 395 396 397 � En r�ddnings-diskett. Detta �r en disk som inneh�ller en k�rna och 398 verktyg f�r att r�dda dig fr�n en katastrof, om n�got skulle trampa 399 p� din k�rna eller start-blocket p� din h�rddisk. 400 401 � RAWRITE.EXE. Detta �r ett MS-DOS-program som kan skriva inneh�llet 402 i en fil (som start- och rot-disketterna) direkt till en diskett, 403 oberoende av format. 404 405 Du kommer beh�va RAWRITE.EXE endast om du planerar att skapa dina 406 start- och rot-disketter fr�n ett MS-DOS-system. Om du har tillg�ng 407 till en UNIX arbetsstation med en floppy-station, s� kan du ist�llet 408 skapa dina disketter d�rifr�n, med hj�lp av `dd`-kommandot, eller 409 m�jligtvis ett skalprogram som kommer med distributionen. Se man-sidan 410 f�r dd(1) och fr�ga dina lokala UNIX-experter om hj�lp. 411 412 413 � CD-ROMen sj�lv. Syftet med start-disketten �r att g�ra din maskin 414 redo att ladda rot- eller installerings-disketterna, vilka i sin 415 tur bara �r verktyg f�r att preparera din h�rddisk, och kopiera 416 delar av CD-ROMen till den. 417 418 419 6. Installering i detalj 420 421 6.1. F�rbereda sig f�r installeringen 422 423 Linux anv�nder PCns h�rdvara p� ett mer effektivt s�tt �n MS-DOS, 424 Windows och NT, och �r d�rf�r mindre tolerant med felkonfigurerad 425 h�rdvara. Det finns n�gra saker du kan g�ra innan du b�rjar, som 426 minskar chanserna att du blir hindrad av s�dana problem. 427 428 F�r det f�rsta, samla ihop alla manualer till din h�rdvara -- 429 moderkort, grafikkort, sk�rm, modem osv. -- och l�gg dem n�gonstans 430 d�r du l�tt kan komma �t dem. 431 432 F�r det andra, skaffa detaljerad information om din h�rdvaru- 433 konfiguration. Ett enkelt s�tt att g�ra detta, om du k�r MS-DOS 5.0, 434 eller h�gre, �r att skriva ut en rapport fr�n Microsofts 435 diagnosticerings-verktyg msd.exe (du kan strunta i TSR, "driver", 436 minnes-karta, milj�-str�ngar och operativ-versions-delarna). Bland 437 annat garanterar detta att du f�r fullst�ndig och korrekt information 438 om ditt grafikkort och vilken sorts mus du har, vilket kan hj�lpa dig, 439 d� du senare ska konfigurera X. 440 441 F�r det tredje, kolla upp om din maskin har n�gra konfigurations- 442 problem med h�rdvaru-st�d, som kan leda till ol�sliga l�sningar under 443 Linux-installeringen. 444 445 446 � Det �r m�jligt f�r ett DOS/Windows-system att anv�nda IDE- 447 h�rddiskar och -CD-ROM-spelare, �ven om master/slav-jumprarna �r 448 felaktigt inst�llda. Linux g�r dock inte med p� detta. Om du �r 449 os�ker, kolla dina master/slave-jumprar! 450 451 � �r n�gra av dina externa h�rdvaru-pryttlar tillverkade utan varken 452 konfigurerings-jumprar eller resident konfigurerings-minne? I s� 453 fall kan de kr�va initiering via n�got MS-DOS-verktyg, d� du 454 startar upp datorn, f�r att de ska funka, och kan vara o�tkomliga 455 f�r Linux. CD-ROM-spelare, ljudkort, Ethernet-kort och billiga 456 band-spelare kan ha s�dana problem. Om det �r s�, s� kan du kanske 457 arbeta runt det med en parameter till start-prompten; se Linux Boot 458 Prompt HOWTO <http://sunsite.unc.edu/LDP/HOWTO/BootPrompt- 459 HOWTO.html> f�r detaljer. 460 461 � Vissa andra operativ-system till�ter en buss-mus att dela en IRQ 462 med andra enheter. Linux till�ter inte detta; om du f�rs�ker med 463 det, s� kan det l�sa din maskin. Om du anv�nder en buss-mus, ta en 464 titt p� Linux Bus Mouse HOWTO, 465 <http://sunsite.unc.edu/LDP/HOWTO/Busmouse-HOWTO.html>, f�r 466 detaljer. 467 468 Om det �r m�jligt, skaffa telefonnumret till en erfaren Linux- 469 anv�ndare, som du kan ringa till, om du skulle hamna i en 470 n�dsituation. Nio g�nger av tio kommer du inte beh�va det, men det 471 k�nns tryggare. 472 473 Tid till istalleringen. Det kan ta runt en timme p� ett rent system, 474 eller ett som ska konverteras till ett rent Linux-system. Eller upp 475 till tre timmar f�r ett dual-boot-system (de har en mycket st�rre 476 tendens att kr�ngla till det och h�nga sig). 477 478 479 6.2. Skapa start- och rot-disketter 480 481 Din Linux-CD-ROM kanske kommer med installerings-hj�lp, vilken kan ta 482 dig genom processen att skapa start-, rot- och r�ddnings-disketter, 483 med interaktion. Det kan r�ra sig om ett MS-DOS-installeringsprogram 484 (som Red Hats redhat.exe-program) eller ett UNIX skal-program, eller 485 b�da. 486 487 Om du har ett s�dant program, och kan anv�nda det, s� b�r du l�sa 488 resten av den h�r underavdelningen, bara f�r att f� information. K�r 489 programmet f�r att g�ra den faktiska installeringen -- dess skapare 490 visste s�kert mer om den specifika distributionen �n jag g�r, och du 491 undviker m�nga fel-m�jligheter. 492 493 Mer detaljerad information om att skapa start- och rot-disketter finns 494 i Linux Bootdisk HOWTO p� <http://sunsite.unc.edu/LDP/HOWTO/Bootdisk- 495 HOWTO.html>. 496 497 Ditt f�rsta steg blir att v�lja en start-diskett, vilken passar din 498 h�rdvara. Om du m�ste g�ra det f�r hand, s� kommer du f�r det mesta 499 uppt�cka antingen att (a) start-disketterna p� din CD-ROM heter saker 500 som kommer hj�lpa dig att v�lja r�tt, eller (b) det finns en 501 inneh�llsf�rteckning, i en fil i n�rheten, som beskriver varje 502 diskett. 503 504 N�sta steg �r att skapa disketter fr�n start-disketten du har valt, 505 och fr�n rot- och r�ddnings-disketterna. Det �r till detta du beh�ver 506 MS-DOS-programmet RAWRITE.EXE. 507 508 Vidare m�ste du ha tv� eller tre high-density MS-DOS-formatterade 509 disketter. (De m�ste vara av samma typ; allts�, om start-disketten �r 510 en 3.5", s� m�ste b�da disketterna vara 3.5"-diskar.) Du anv�nder 511 RAWRITE.EXE f�r att skriva start- och rot-diskarna till disketter. 512 513 Anropa det utan argument, s� h�r: 514 515 516 C:\> RAWRITE 517 518 519 Svara p� fr�gorna om namnen p� filerna som ska skrivas, och till 520 vilken floppy-station de ska skrivas (som A:). RAWRITE kommer kopiera 521 filen, block per block, direkt till disketten. Anv�nd ocks� RAWRITE 522 till rot-disketten (t.ex. COLOR144). N�r du �r klar s� har du tv� 523 disketter: den ena �r en start-diskett, den andra �r en rot-diskett. 524 Observera att dessa b�da disketter inte l�ngre kan l�sas av MS-DOS (de 525 �r p� s�tt och vis ``Linux-formatterade'' disketter). 526 527 Du kan anv�nda dd(1)-kommandot p� ett UNIX-system, f�r att utf�ra 528 samma sak. (Till detta beh�ver du naturligtvis en UNIX arbetsstation 529 med en floppy-station.) T.ex. s� kan du, p� en Sun arbetsstation, med 530 floppy-stationen p� enhet /dev/rfd0 anv�nda f�ljande kommando: 531 532 533 534 $ dd if=bare of=/dev/rfd0 obs=18k 535 536 537 538 539 Du m�ste ange en passande block-storleks-parameter (`obs'-parametern) 540 p� vissa arbetsstationer (t.ex. Sun), annars kommer det misslyckas. Om 541 du har problem s� kan man-sidan f�r dd(1) vara behj�lplig. 542 543 Se till s� att du anv�nder oanv�nda, felfria disketter. Disketterna 544 f�r inte inneh�lla n�gra korrupta block. 545 546 Observera att du inte beh�ver k�ra Linux eller MS-DOS redan, f�r att 547 kunna installera Linux. Att k�ra Linux eller MS-DOS g�r det dock 548 enklare att skapa start- och rot-disketterna fr�n din CD-ROM. Om du 549 inte har n�got operativ-system p� din masking, s� kan du anv�nda n�gon 550 annans Linux- eller MS-DOS-maskin, bara f�r att skapa disketterna, och 551 sedan installera. 552 553 554 6.3. Partitionera om din DOS/Windows-h�rddisk 555 556 P� de flesta anv�nda system, s� tas redan h�rddisken upp av 557 partitioner med MS-DOS, OS/2 osv. Du m�ste �ndra storleken p� dessa 558 partitioner, f�r att kunna g�ra utrymme tillg�ngligt f�r Linux. Om du 559 ska k�ra ett dual-boot-system, s� �r rekommenderas det starkt att du 560 l�ser en eller flera av de f�ljande mini-HOWTOna, vilket beskriver 561 olika dual-boot-konfigurationer. 562 563 564 � Linux+DOS+Win95 mini-HOWTO, 565 <http://sunsite.unc.edu/LDP/HOWTO/mini/Linux+DOS+Win95.html>. 566 567 � Linux+OS2+DOS mini-HOWTO, 568 <http://sunsite.unc.edu/LDP/HOWTO/mini/Linux+OS2+DOS.html>. 569 570 � DOS-Win95-OS2-Linux mini-HOWTO, 571 <http://sunsite.unc.edu/LDP/HOWTO/mini/Linux+DOS+Win95+OS2.html>. 572 573 � Linux+Win95 mini-HOWTO, 574 <http://sunsite.unc.edu/LDP/HOWTO/mini/Linux+Win95.html> 575 576 � Linux+WinNT-Loader mini-HOWTO, 577 <http://sunsite.unc.edu/LDP/HOWTO/mini/Linux+WinNT-Loader.html> 578 579 �ven om de inte �r direkt till�mpbara p� ditt system, s� kommer de 580 hj�lpa dit att f�rsta problemen 581 582 Observera: Vissa Linux-distributioner kan installeras i en katalog p� 583 din MS-DOS-partition. (Vilket skiljer sig fr�n att installera FR�N en 584 MS-DOS-partition.) Ist�llet kan du anv�nda ``UMSDOS-filsystemet'', 585 vilket l�ter dig behandla en katalog p� din MS-DOS-partition som ett 586 Linux-filsystem. P� det s�ttet kan du undvika att partitionera om din 587 h�rddisk. 588 589 Jag rekommenderar denna metod endast om din h�rddisk redan har fyra 590 partitioner, och en om-partitionering skulle st�lla till st�rre 591 problem �n det �r v�rt (det g�r Linux l�ngsammare, p.g.a. att 592 filnamnen m�ste �vers�ttas). Eller, om du vill testa Linux, innan du 593 partitionerar om, s� �r det h�r ett bra s�tt att g�ra det. I de flesta 594 fall ska du dock partitionera om, som det beskrivs h�r. Om du planerar 595 att anv�nda UMSDOS �r f�r du klara dig p� egen hand--det dokumenteras 596 inte i detalj h�r. Fr.o.m. nu f�ruts�tter vi att du INTE anv�nder 597 UMSDOS, och att du kommer att partitionera om. 598 599 En partition �r en avdelning av h�rddisken, vilken anv�nds av ett 600 visst operativ-system. Om du bara har MS-DOS installerat, s� har din 601 h�rddisk antagligen bara en partition. F�r att anv�nda Linux blir du 602 dock tvungen att partitionera om h�rddisken, s� att du har en 603 partition f�r MS-DOs och en (eller flera) f�r Linux. 604 605 Det finns tre sorters partitioner: prim�ra, ut�kade och logiska. F�r 606 att uttrycka det enkelt, s� �r prim�ra partitioner en av de fyra 607 huvud-partitionerna p� h�rddisken. Men om du vill ha mer �n fyra 608 partitioner per h�rddisk, s� m�ste du skapa en ut�kad partition, 609 vilken kan inneh�lla flera logiska partitioner. Du lagrar inte data 610 direkt p� en ut�kad partition--den anv�nds endast som en beh�llare f�r 611 logiska partitioner. Data lagras endast p� antingen prim�ra eller 612 logiska partitioner. 613 614 F�r att uttrycka det p� ett annat s�tt, s� anv�nder de flesta bara 615 prim�ra partitioner. Men om du beh�ver mer �n fyra partitioner p� en 616 h�rddisk, s� skapar du ut�kade partitioner. Logiska partitioner skapas 617 sen ovanp� den ut�kade partitionen, och s� har du gjort det--mer �n 618 fyra partitioner p� en h�rddisk. 619 620 Observera att du enkelt kan installera Linux p� den andra h�rddisken i 621 ditt system (vilken kallas D: under MS-DOS). Du anger helt enkelt det 622 r�tta enhets-namnet d� du skapar Linux-partitioner. Detta beskrivs i 623 detalj nedan. 624 625 Tillbaks ompartitioneringen av din h�rddisk: problemet med att �ndra 626 storlek p� partitioner �r att det inte finns n�got (enkelt) s�tt att 627 g�ra det, utan att ta bort all data p� de partitionerna. D�rf�r �r du 628 tvungen att ta en fullst�ndig s�kerhetskopia p� hela ditt system, 629 innan du partitionerar om. F�r att �ndra storlek p� en partition, tar 630 vi helt enkelt bort den (eller dem) och �terskapar den (dem) med 631 mindre storlekar. 632 633 Observera: Det finns en icke-destruktiv ompartitionerare f�r MS-DOS, 634 som heter FIPSs. Titta p� 635 <http://sunsite.unc.edu/pub/Linux/system/Install>. Med FIPS, en disk- 636 optimerare (t.ex. Norton Speed Disk) och lite tur, s� kan du �ndra 637 storlek p� dina MS-DOS-partitioner, utan att ta bort datan p� dem. Det 638 rekommenderas fortfarande att du tar en fullst�ndig s�kerhetskopia, 639 innan du ger dig p� detta. 640 641 Om du inte anv�nder FIPS, s� �r det klassiska s�ttet att modifiera 642 partitioner med programmet FDISK. T.ex., l�t oss s�ga att du har en 643 h�rddisk p� 80 meg, till�gnad MS-DOS. Du skulle vilja dela den p� 644 mitten---40 meg till MS-DOs och 40 meg till Linux. F�r att g�ra detta, 645 k�r FDISK under MS-DOS, f�rst�r den 80-megs MS-DOS-partitionen och 646 skapa en ny MS-DOS-partition p� 40 meg, i dess st�lle. Sen kan du 647 formattera den nya partitionen och �terinstallera dina MS-DOS-program 648 fr�n s�kerhets-kopior. 40 megabytes h�rddisk-utrymme �r tomt. Senare 649 skapar du Linux-partitioner, p� denna oanv�nda del av h�rddisken. 650 651 I korthet �r det f�ljande det du ska g�ra f�r att �ndra storlek p� MS- 652 DOS-partitioner med FDISK: 653 654 655 1. G�r en fullst�ndig s�kerhetskopia av ditt system. 656 657 2. Skapa en MS-DOS start-diskett, med ett kommando som 658 659 FORMAT /S A: 660 661 3. Kopiera filerna FDISK.EXE och FORMAT.COM till denna diskett, 662 tillsammans med andra verktyg du beh�ver. (T.ex. verktyg f�r att 663 �terskapa ditt system fr�n s�kerhetskopian.) 664 665 4. Starta med MS-DOS start-disketten. 666 667 5. K�r FDISK, och specificera eventuellt vilken h�rddisk du vill 668 modifiera (som t.ex. C: eller D:). 669 670 6. Anv�nd FDISK-menyerna f�r att ta bort partitionerna som du vill 671 �ndra storlek p�. Detta kommer f�rst�ra all data p� de angivna 672 partitionerna. 673 674 7. Anv�nd FDISK-menyerna f�r att �terskap dessa partitioner, med 675 mindre storlekar. 676 677 8. Avsluta FDISK och formattera om de nya partitionerna med FORMAT- 678 kommandot. 679 680 9. �terst�ll original-filerna fr�n s�kerhetskopian. 681 682 Observera att MS-DOS FDISK ger dig alternativet att skapa en 683 "logisk DOS-enhet" (logical DOS drive). En logisk DOS-enhet �r bara 684 en logisk partition p� din h�rddisk. Du kan installera Linux p� en 685 logisk partition, men du b�r inte skapa den logiska partitionen med 686 MS-DOS fdisk. S� om du f�r tillf�llet anv�nder en logisk DOS-enhet 687 och vill installera Linux ist�llet f�r den, s� ska du ta bort den 688 logiska enheten med MS-DOS FDISK och (senare) skapa en logisk 689 partition f�r Linux i dess st�lle. 690 691 Mekanismerna som anv�nds f�r att partitionera om f�r OS/2 och andra 692 operativ-system liknar dessa. Se dokumentationen f�r dessa operativ- 693 system f�r detaljer. 694 695 696 6.4. Skapa partitioner f�r Linux 697 698 N�r du har partitionerat om din h�rddisk s� m�ste du skapa Linux- 699 partitioner. Innan jag beskriver hur du g�r det, s� ska vi prata lite 700 om partitioner och filsystem under Linux. 701 702 703 6.4.1. Grundl�ggande om partitioner 704 705 Linux kr�ver �tminstone en partition, f�r rot-filsystemet, vilken 706 inneh�ller k�rnan och sj�lva mjukvaran. 707 708 Du kan t�nka p� ett filsystem som en partition som �r formatterad f�r 709 Linux. Filsystem anv�nds f�r att lagra filer. Varje system m�ste 710 �tminstone ha ett rot-filsystem. M�nga anv�ndare f�redrar dock att att 711 ha flera filsystem---ett f�r varje huvudsaklig del av katalog-tr�det. 712 T.ex. s� kan du vilja ha ett separat filsystem f�r att lagra alla 713 filer under /usr-katalogen. (Observera att fram�t-lutande snedstreck 714 anv�nds f�r att �tskilja kataloger under UNIX, inte bak�t-lutande, som 715 i MS-DOS.) I det fallet har du b�de ett rot-filsystem och ett /usr- 716 filsystem. 717 718 Varje filsystem beh�ver sin egen partition. Allts�, om du anv�nder 719 b�de rot- och /usr-filsystem, s� m�ste du skapa tv� Linux-partitioner. 720 721 Vidare skapar de flesta anv�ndare en swap-partition, vilken anv�nds 722 till det virtuella minnet. Om du har, s�g, 4 megabyte minne i din 723 maskin, och en 10-megabytes swap-partition, s� anser Linux att du har 724 14 megabytes virtuellt minne. 725 726 727 N�r du anv�nder swap-utrymme, s� flyttar Linux oanv�nda minnes-"sidor" 728 (pages) till h�rddisken, vilket till�ter dig att k�ra flera 729 applikationer p� en g�ng, p� ditt system. Eftersom swappning ofta �r 730 l�ngsamt, s� �r det dock ingen ers�ttning f�r fysiskt RAM. Men 731 applikationer som kr�ver en v�ldig massa minne (som t.ex. X-Window- 732 systemet), �r ofta beroende av swap-utrymme, om du inte har 733 tillr�ckligt mycket fysiskt RAM. 734 735 N�stan alla Linux-anv�ndare tar till en swap-partition. Om du har 4 736 megabytes RAM minde s� kr�vs en swap-partition f�r att installera 737 mjukvaran. Det rekommenderas starkt att du har en swap-partition i 738 alla fall, om du inte har v�ldigt mycket fysiskt RAM. 739 740 Storleken p� swap-partitionen beror p� hur mycket virtuellt minne du 741 beh�ver. Det f�resl�s ofta att du ska ha minst 16 megabytes virtuellt 742 minne totalt. Allts�, om du har 8 meg fysiskt RAM, s� ska du ha en 8 743 megabytes swap-partition. Observera att swap-partitioner inte kan vara 744 st�rre �n 128 megabytes stora. Om du vill ha mer �n 128 meg swap, s� 745 m�ste du skapa flera swap-partitioner. Du kan ha upp till 16 swap- 746 partitioner allt som allt. 747 748 Du kan hitta mer om teorin bakom swap-utrymme och hur det ska l�ggas 749 upp, och om disk-partitionering i Linux Partition mini-HOWTO ( 750 <http://sunsite.unc.edu/LDP/HOWTO/mini/Partition>). 751 752 Observera: det �r m�jligt, men lite kr�ngligt, att dela en swap- 753 partition mellan Linux och Windows 95 p� ett dual-boot-system. F�r 754 detaljer, se Linux Swap Space Mini-HOWTO, url url="http://sunsite.unc 755 edu/LDP/HOWTO/mini/Swap-Space">. 756 757 Problem #1: Om du har en EIDE-h�rddisk med en partition som �r st�rre 758 �n 504 MB s� kanske din BIOS inte l�ter dig starta ett Linux som �r 759 installerat p� den. Det h�r ska inte vara ett problem om du har en 760 SCSI-controller, vilka vanligtvis har sina egna BIOS. F�r tekniska 761 detaljer, se Large Disk Mini-HOWTO, 762 <http://sunsite.unc.edu/LDP/HOWTO/mini/Large-Disk>. 763 764 Problem #2: Har du b�de IDE- och SCSI-h�rddiskar? I s� fall m�ste du 765 se upp. Ditt BIOS kanske inte l�ter dig starta direkt fr�n en SCSI- 766 h�rddisk 767 768 769 6.4.2. Partitions-storlekar 770 771 F�rutom dina rot- och swap-partitioner, kommer du vilja skapa en eller 772 flera partitioner f�r mjukvara och hem-kataloger. 773 774 �ven om det �r teoretiskt m�jligt att k�ra allt fr�n en stor 775 partition, s� �r det n�stan ingen som g�r det. Att ha flera 776 partitioner har flera f�rdelar: 777 778 779 � Det minskar ofta tiden som g�r �t till att kolla fil-systemen, d� 780 systemet startas upp. 781 782 � Filer kan inte v�xa �ver partitions-gr�nserna. Allts� kan du 783 anv�nda partitions-gr�nser som brandv�ggar mot program (som Usenet- 784 nyheter) som vill �ta upp enorma m�ngder h�rddisk-utrymme, f�r att 785 hindra dem fr�n att v�xa s� att de tar upp utrymme som beh�vs av 786 k�rnan och resten av dina applikationer. 787 788 � Om det skulle bli n�got sv�rt fel p� n�gon sektor p� din h�rddisk, 789 s� �r det mindre sm�rtsamt att formattera och fixa en enda 790 partition, �n att h�lla p� och g�ra om allt fr�n b�rjan. 791 792 793 Nu f�r tiden �r h�rddiskarna v�ldigt stora, och en bra konfiguration 794 �r att ha en liten partition (mindre �n 80 med), en hyffsat stor /usr- 795 partition (upp till 300 meg eller s�) f�r att lagra system-mjukvaran 796 p�, och resten av ditt tillg�ngliga utrymme f�r hem-kataloger. 797 798 Du kan utveckla detta, f�r att passa dig. Om du kommer att k�ra 799 Usenet-nyheter, t.ex., s� kommer du vilja ge en partition till detta, 800 f�r att se till att det inte �ter upp mer h�rddisk-utrymme �n du vill 801 att det ska. Eller skapa en /var-partition f�r e-post, nyheter och 802 tillf�lliga filer tillsammans. Men i dessa tider av v�ldigt billiga, 803 v�ldigt stora h�rddiskar, blir dessa komplikationer mindre och mindre 804 f�r din f�rsta Linux-installering. Speciellt f�rsta g�ngen �r det b�st 805 att g�ra allt s� enkelt som m�jligt. 806 807 808 6.5. Starta fr�n installerings-disketten 809 810 F�rsta steget �r att starta upp fr�n start-disketten, som du skapade I 811 normala fall kommer du att kunna starta upp utan problem: start- 812 prompten kommer fylla i sig sj�lv efter 10 sekunder. Men genom att 813 ange parametrar efter namnet p� k�rnan s� kan du specificera diverse 814 h�rdvaru-parametrar, som din SCSI-controllers IRQ och adress, eller 815 h�rddisk-geometri, innan k�rnan startas. Det h�r �r n�dv�ndigt om 816 Linux t.ex. inte ser din SCSI-controller eller h�rddisk-geometri. 817 818 M�nga BIOS-l�sa SCSI-controllers kr�ver att du specificerar post- 819 adress och IRQ d� du startar upp. �ven IBM PS/1-, ThinkPad- och 820 ValuePoint-maskiner kan beh�va detta, d� de inte sparar h�rddisk- 821 geometrin i CMOS, vilket g�r att du m�ste specificera dem d� du 822 startar upp. (Senare kommer du sj�lv kunna konfigurera systemet, s� 823 att det sj�lv kan kan ge dessa parametrar. 824 825 Kolla meddelandena d� systemet startas. De listar och beskriver den 826 h�rdvara din Linux-installation ser. Speciellt om du har en SCSI- 827 controller, s� ska du se en listning av uppt�kta SCSI-enheter. Om du 828 ser meddelandet 829 830 831 832 SCSI: 0 hosts 833 834 835 836 837 s� uppt�cktes inte din SCSI-controller, och du m�ste ta reda p� hur du 838 ska tala om f�r k�rnan var den finns. 839 840 Ditt system visar ocks� information om uppt�kta h�rddisk-partitioner 841 och enheter. Om n�got i denna information �r felaktig, eller fattas, 842 s� m�ste du tvinga fram systemet att se h�rdvaran. 843 844 � andra sidan, om allt g�r v�l och din h�rdvara verkar bli sedd, s� 845 kan du hoppa till avsnittet "Ladda rot-disketten". 846 847 F�r att tvinga systemet att se din h�rdvara, s� m�ste du ange de 848 korrekta parametrarna vid start-prompten, genom att anv�nda f�ljande 849 syntax: 850 851 852 853 linux <parametrar...> 854 855 856 857 858 859 Det finns ett antal s�dana parametrar tillg�ngliga; vi tar upp n�gra 860 av de vanligaste nedan. Moderna start-disketter ger dig ofta m�jlighet 861 att se en hj�lp-sida, vilken beskriver k�rn-parametrarna, innan du 862 startar upp systemet. 863 864 865 � hd=cylinders,heads,sectors Specificera h�rddisk-geometrin. Kr�vs 866 f�r system s�som IBM PS/1, ValuePoint and ThinkPad. Om din h�rddisk 867 t.ex. har 683 cylindrar, 16 huvuden och 32 sektorer per track, 868 skriv 869 870 871 872 linux hd=683,16,32 873 874 875 876 877 878 � tmc8xx=memaddr,irq Specificera adress och IRQ f�r BIOS-l�s Future 879 Domain TMC-8xx SCSI-controller. T.ex. 880 881 882 883 linux tmc8xx=0xca000,5 884 885 886 887 888 889 Observera att 0x-prefixet m�ste anv�ndas f�r alla v�rden som anges i 890 hex. Detta g�ller f�r alla de f�ljande alternativen. 891 892 � st0x=memaddr,irq Specificera adress och IRQ f�r BIOS-l�s Seagate 893 ST02-controller. 894 895 � t128=memaddr,irq Specificera adress och IRQ f�r BIOS-l�s Trantor 896 T128B-controller. 897 898 � ncr5380=port,irq,dma Specificera port, IRQ och DMA-kanal f�r vanlig 899 NCR5380-controller. 900 901 � aha152x=port,irq,scsi_id,1 Specificera port, IRQ och SCSI ID f�r 902 BIOS-l�s AIC-6260-controller. Dessa inkluderar Adaptec 1510, 152x 903 och Soundblaster SCSI-controllers. 904 905 Om du har fr�gor om dessa start-alternativ, l�s Linux SCSI HOWTO, 906 vilken ska finnas tillg�nglig p� de flesta Linux FTP-arkiv (eller fr�n 907 samma st�lle som du fick tag p� det h�r dokumentet ifr�n). SCSI HOWTOn 908 f�rklarar Linux SCSI-kompatibilitet i mycket st�rre detalj. 909 910 911 6.6. Anv�nda rot-disketten 912 913 Efter att du har starta start-disketten, s� kommer du bli tillsagt att 914 s�tta i rot-disken (eller diskarna). D� ska du ta ut start-disketten 915 fr�n floppy-stationen och s�tta i rot-disketten. Tryck sedan enter f�r 916 att forts�tta. Du kan ocks� bli tvungen att ladda en andra rot- 917 diskett. 918 919 Vad som faktiskt h�nder �r f�ljande: start-disketten skapar ett 920 operativ-system i miniatyr, vilket (p.g.a. att h�rddisken inte �r 921 preparerad) anv�nder en bit av ditt RAM som virtuell disk (vilken, 922 logiskt nog, kallas en "ramdisk"). 923 924 925 Rot-disketten laddar in en upps�ttning sm� filer och installerings- 926 verktyg p� ramdisken, som du kommer anv�nda f�r att preparera din 927 h�rddisk och installera ett Linux till den, fr�n din CD-ROM. 928 929 930 6.6.1. V�lja EGA- eller X-installering 931 932 �ldre Linux-varianter (inklusive Slackware) gav dig, vid den h�r 933 tidpunkten, ett skal och kr�vde att du skulle skriva installerings- 934 kommandon f�r hand, i en beskriven ordning. Detta �r fortfarande 935 m�jligt, men nyare distributioner startar genom att k�ra ett sk�rm- 936 orienterar installerings-program, vilket f�rs�ker leda dig genom de 937 �terst�ende stegen, och ge en massa hj�lp under tiden. 938 939 Du kommer antagligen att bli erbjuden m�jligheten att konfigurera X 940 med en g�ng, s� att installerings-programmen kan k�ra i grafik-l�ge. 941 Om du v�ljer den v�gen s� kommer installerings-programmet att fr�ga 942 dig om din mus och sk�rm-typ, innan sj�lva installeringen inleds. S� 943 fort du lyckas f� Linux installerat s� kommer dessa inst�llningar att 944 sparas �t dig. Du kommer att kunna st�lla in sk�rmens prestanda 945 senare, s� p� det h�r stadiet f�r man n�ja sig med ett vanligt 640x480 946 SVGA-l�ge. 947 948 X �r inte n�dv�ndigt f�r installeringen, men (f�rutsatt att du kan 949 komma f�rbi mus- och sk�rm-konfigureringen) m�nga tycker att ett 950 grafiskt anv�ndar-gr�nssnitt �r enklare att anv�nda. Och du kommer 951 vilja f� ig�ng X i alla fall, s� att f�rs�ka g�ra det med en g�ng �r 952 ett naturligt steg. 953 954 F�lj bara instruktionerna i programmet. Det kommer att ta dig genom de 955 n�dv�ndiga stegen f�r att preparera din h�rddisk, skapa anv�ndar- 956 konton och installera mjukvaru-paket fr�n CD-ROMen. 957 958 I de f�ljande under-avsnitten kommer vi att beskriva n�gra av de sv�ra 959 omr�dena i installerings-processon, som om vi gjorde dem f�r hand. Det 960 h�r hj�lper dig att f�rst� vad installations-programmet g�r, och 961 varf�r. 962 963 964 6.6.2. Anv�nda fdisk och cfdisk 965 966 Ditt f�rsta installerings-steg, s� fort rot-diskettens Linux �r 967 startat, kommer bli att skapa eller modifiera partitions-tabellen p� 968 dina h�rddiskar. �ven om du anv�nda FDISK f�r att skapa partitioner 969 tidigare, s� kommer du beh�va g� tillbaks till partitions-tabellen nu 970 och s�tta in en del Linux-specifik information i den. 971 972 F�r att skapa eller modifiera Linux-partitioner kommer vi anv�nda 973 Linux-versionen av fdisk-programmet, eller dess sk�rm-orienterade 974 sl�kting cfdisk. 975 976 Oftast kommer installerings-programmet leta efter en redan existerande 977 partitions-tabell och erbjuda dig att k�ra fdisk eller cfdisk p� den, 978 �t dig. Av de tv� �r cfdisk definitivt enklare att anv�nda, med senare 979 versioner av det �r ocks� mindre tolerant mot icke-existerande eller 980 korrupta partitions-tabeller. 981 982 D�rf�r kanske du finner (speciellt om du installerar p� oanv�nd 983 h�rdvara) att du kommer beh�va b�rja med fdisk f�r att ta dig till en 984 position som cfdisk kan hantera. F�rs�k k�ra cfdisk; om det klagar, 985 k�r fdisk. (Ett bra s�tt att forts�tta, om du installerar ett system 986 med bara Linux och cfdisk klagar, �r att anv�nda fdisk f�r att 987 f�rst�ra alla existerande partitioner, och sedan k�ra ig�ng cfdisk f�r 988 att modifiera den tomma tabellen.) 989 990 991 N�gra anm�rkningar �r till�mpliga p� b�de fdisk och cfdisk. B�da tar 992 en parameter, vilket �r namnet p� h�rddisken som du vill skapa Linux- 993 partitioner p�. H�rddiskarnas enhets-namn �r: 994 995 996 � /dev/hda F�rsta IDE-driven 997 998 � /dev/hdb Andra IDE-driven 999 1000 � /dev/sda F�rsta SCSI-driven 1001 1002 � /dev/sdb Andra SCSI-driven 1003 1004 T.ex., f�r att skapa Linux-partitioner p� den f�rsta SCSI-h�rddisken 1005 p� ditt system s� kommer du anv�nda (eller ditt installerings-program 1006 g�r det fr�n ett meny-val) kommandot: 1007 1008 1009 cfdisk /dev/sda 1010 1011 1012 Om du anv�nder fdisk eller cfdisk utan parametrar, s� kommer det att 1013 anta /dev/hda. 1014 1015 F�r att skapa Linux-partitioner p� den andra h�rddisken p� ditt 1016 system, ange helt enkelt antingen /dev/hdb (f�r IDE-h�rddiskar) eller 1017 /dev/sdb (f�r SCSI-h�rddiskar), n�r du k�r fdisk. 1018 1019 Alla dina Linux-partitioner beh�ver inte finnas p� samma h�rddisk. Du 1020 kanske t.ex. vill skapa din rot-filsystems-partition p� /dev/hda och 1021 din swap-partition p� /dev/hdb. F�r att g�ra detta beh�ver du bara 1022 k�ra fdisk eller cfdisk en g�ng f�r varje h�rddisk. 1023 1024 I Linux ges partitionerna ett namn, baserat p� vilken h�rddisk de 1025 finns p�. T.ex. s� �r f�rsta partitionen p� h�rddisken /dev/hda 1026 /dev/hda1, den andra �r /dev/hda2 osv. Om du har n�gra logiska 1027 partitioner, s� numreras de med b�rjan vid /dev/hda5, /dev/hda6 osv. 1028 1029 Observera: Du ska inte skapa eller ta bort partitioner f�r andra 1030 operativ-system �n Linux med Linux fdisk eller cfdisk. Allts�, skapa 1031 inte och ta inte bort MS-DOS-partitioner med denna version av fdisk; 1032 anv�nd MS-DOS version av FDISK ist�llet. Om du f�rs�ker skapa MS-DOS- 1033 partitioner med Linux fdisk, s� finns det risk att MS-DOS inte kommer 1034 k�nna igen dessa partitioner, och v�gra att starta. 1035 1036 H�r �r ett exempel p� anv�ndning av fdisk. H�r har vi en enda MS-DOS- 1037 partition, vilken anv�nder 61693 block p� h�rddisken, och resten av 1038 den �r ledig f�r Linux. (Under Linux �r ett block 1024 bytes. 61693 1039 block �r allts� runt 61 megabytes.) Vi kommer att skapa tv� 1040 partitioner f�r detta l�ro-exempel, swap och rot. Du g�r nog b�st i 1041 att utvidga detta till fyra Linux-partitioner, i linje med 1042 rekommendationerna ovan: en f�r swap, en f�r rot-filsystemet, ett f�r 1043 system-mjukvara och en f�r hem-kataloger. 1044 1045 F�rst anv�nder vi "p"-kommandot, f�r att visa den nuvarande 1046 partitions-tabellen. Som du kan se s� �r /dev/hda1 (den f�rsta 1047 partitionen p� /dev/hda en DOS-partition om 61693 block. 1048 1049 1050 1051 1052 1053 1054 1055 1056 1057 Command (m for help): p 1058 Disk /dev/hda: 16 heads, 38 sectors, 683 cylinders 1059 Units = cylinders of 608 * 512 bytes 1060 1061 Device Boot Begin Start End Blocks Id System 1062 /dev/hda1 * 1 1 203 61693 6 DOS 16-bit >=32M 1063 1064 Command (m for help): 1065 1066 1067 1068 1069 N�sta steg �r att anv�nda "n"-kommandot f�r att skapa en ny partition. 1070 Linux rot-partitionen g�r vi 80 meg stor. 1071 1072 1073 1074 Command (m for help): n 1075 Command action 1076 e extended 1077 p primary partition (1-4) 1078 p 1079 1080 1081 1082 1083 H�r tillfr�gas vi om vi vill skapa en ut�kad eller en prim�r 1084 partition. I de flesta fall vill du anv�nda prim�ra partitioner, om du 1085 inte beh�ver mer �n fyra partitioner p� en h�rddisk. Se avsnittet 1086 "Oartitionera om" ovan, f�r mer information. 1087 1088 1089 1090 Partition number (1-4): 2 1091 First cylinder (204-683): 204 1092 Last cylinder or +size or +sizeM or +sizeK (204-683): +80M 1093 1094 1095 1096 1097 Den f�rsta cylinderna ska vara cylindern EFTER den sista i den 1098 f�reg�ende partitionen. I det h�r fallet slutade /dev/hda1 p� cylinder 1099 203, s� vi startar den nya partitionen p� cylinder 204. 1100 1101 Som du kan se, s� anv�nder vi notationen "+80M", vilket specificerar 1102 en partition som �r 80 meg stor. P� samma s�tt skulle notationen 1103 "+80K" specificera en partition p� 80 kilobytes och "+80" skulle 1104 specificera en partition p� endast 80 bytes. 1105 1106 1107 1108 Warning: Linux cannot currently use 33090 sectors of this partition 1109 1110 1111 1112 1113 Om du ser den h�r varningen s� kan du ignorera den. Den finns kvar 1114 fr�n en gammal begr�nsning, som gjorde att Linux filsystem endast 1115 kunde vara 64 meg stora. Med nya filsystems-typer, s� g�ller inte 1116 detta l�ngre... partitioner kan nu vara upp till 4 terabytes stora. 1117 1118 N�sta steg �r att skapa en swap-partition p� 10 megabytes, /dev/hda3. 1119 1120 1121 1122 1123 Command (m for help): n 1124 Command action 1125 e extended 1126 p primary partition (1-4) 1127 p 1128 1129 Partition number (1-4): 3 1130 First cylinder (474-683): 474 1131 Last cylinder or +size or +sizeM or +sizeK (474-683): +10M 1132 1133 1134 1135 1136 Igen s� visar vi f�rst inneh�llet i partitions-tabellen. Se till att 1137 skriva ner den h�r informationen, speciellt storleken, i block, p� 1138 varje partition. Du kommer beh�va den h�r informationen senare. 1139 1140 1141 1142 Command (m for help): p 1143 Disk /dev/hda: 16 heads, 38 sectors, 683 cylinders 1144 Units = cylinders of 608 * 512 bytes 1145 1146 Device Boot Begin Start End Blocks Id System 1147 /dev/hda1 * 1 1 203 61693 6 DOS 16-bit >=32M 1148 /dev/hda2 204 204 473 82080 83 Linux native 1149 /dev/hda3 474 474 507 10336 83 Linux native 1150 1151 1152 1153 1154 Observera att Linux swap-partitionen (h�r /dev/hda3) �r av typen 1155 "Linux native". Vi m�ste byta typen till den r�tta f�r swap- 1156 partitioner, "Linux swap", s� att installerings-programmet kan k�nna 1157 igen den som en s�dan. F�r att uppn� detta, anv�nd kommandot "t": 1158 1159 1160 1161 Command (m for help): t 1162 Partition number (1-4): 3 1163 Hex code (type L to list codes): 82 1164 1165 1166 1167 1168 Om du anv�nder "L" f�r att visa typ-koderna, s� finner du att 82 �r 1169 typen som motsvarar Linux swap. 1170 1171 F�r att avsluta fdisk och spara �ndringarna till partitions-tabellen 1172 s� anv�nder du "w"-kommandot. F�r att avsluta fdisk UTAN att spara 1173 �ndringarna, anv�nd "q"-kommandot. 1174 1175 Efter att du avslutat fdisk kanske systemet s�ger �t dig att starta 1176 om, f�r att se till att �ndringarna fick �nskad effekt. Rent generellt 1177 s� finns det ingen anledning att starta om, efter att du har anv�nt 1178 fdisk---moderna versioner av fdisk och cfdisk �r tillr�ckligt smarta 1179 f�r att kunna uppdatera partitionerna utan att starta om. 1180 1181 1182 6.6.3. Steg efter installeringen 1183 1184 N�r du har modifierat partitions-tabeller s� ska dina installerings- 1185 program leta efter dem, och erbjuda dig att m�jligg�ra swappning, med 1186 din swap-partition. Svara ja. 1187 1188 1189 (Anledningen till att denna fr�ga �ver huvud st�lls, ist�llet f�r att 1190 det bara g�rs automatisk, �r att du kanske k�r ett dual-boot-system 1191 och n�gon av dina icke-Linux-partitioner ser ut som en swap- 1192 partition.) 1193 1194 N�sta steg �r att programmet ber dig ge Linux filsystems-namn (som /, 1195 /usr, /var, /tmp, /home, /home2 etc.) till varje icke-swap-partition 1196 som du ska anv�nda. 1197 1198 Det finns bara en h�rd och snabb regel f�r detta. Det m�ste finnas ett 1199 rot-filsystem, vilket heter /, och man m�ste kunna starta fr�n det. Du 1200 kan kalla dina andra Linux-partitioner vad du vill. Men det finns 1201 vissa konventioner om vad du ska kalla dem, vilka antagligen kommer 1202 g�ra ditt liv l�ttare sen. 1203 1204 Tidigare rekommenderade jag en grundl�ggande tre-partitionerns 1205 konfigurering, vilken inkluderade en liten rot-, en mellan-stor 1206 system-mjukvaru-partition och en stor hem-katalogs-partition. 1207 Traditionellt skulle dessa heta /, /usr och /home. Det ointuitiva 1208 "/usr"-namnet �r en historisk kvarleva fr�n tiderna d� (mycket mindre) 1209 Unix-system hade system-mjukvara och anv�ndarnas hem-kataloger p� en 1210 enda icke-rot-partition. En del mjukvara �r fortfarande beroende av 1211 den. 1212 1213 Om du har mer �n ett omr�de f�r hem-kataloger, s� �r det konvention 1214 att kalla dem /home, /home2, /home3 osv. Det h�r kan bli aktuellt om 1215 du har tv� fysiska h�rddiskar. P� mitt personliga system, t.ex., ser 1216 det f�r tillf�llet ut s� h�r: 1217 1218 1219 1220 Filesystem 1024-blocks Used Available Capacity Mounted on 1221 /dev/sda1 30719 22337 6796 77% / 1222 /dev/sda3 595663 327608 237284 58% /usr 1223 /dev/sda4 1371370 1174 1299336 0% /home 1224 /dev/sdb1 1000949 643108 306130 68% /home2 1225 1226 1227 1228 1229 Den andra h�rddisken (sdb1) �r egentligen inte alls bara /home2; swap- 1230 partitionerna p� sda och sdb visas inte h�r. Men du kan se att /home 1231 �r en stor, ledig area p� sda, och att /home2 �r hem-katalogs-utrymmet 1232 � sdb. 1233 1234 Om du vill skapa en partition f�r strunt, spool, tempor�ra filer, e- 1235 post och nyhets-filer, kalla den /var. Annars kommer du antagligen 1236 vilja skapa en /usr/var och skapa en symbolisk link, som heter /var, 1237 som pekar tillbaks p� den (installerings-programmet kanske erbjuder 1238 dig att utf�ra detta). 1239 1240 1241 6.7. Installera mjukvaru-paket 1242 1243 S� fort du har klarat av att preparera dina partitioner, s� �r 1244 �terstoden av installeringen n�stan automatisk. Ditt installerings- 1245 program (vare sig det �r EGA- eller X-baserat) kommer att leda dig 1246 genom n�gra menyer, vilka l�ter dig v�lja vilken CD-ROM du ska 1247 installera fr�n, vilka partitioner du vill anv�nda osv. 1248 1249 H�r ska vi inte g� igenom s� m�nga specifika saker av detta steg av 1250 installeringen. Det �r en av de delar som skiljer sig mest �r, mellan 1251 olika Linux-distributioner (tillverkarna t�vlar, av tradition, om att 1252 l�gga till mest h�r), men ocks� den enklaste delen. Och installerings- 1253 programmen s�ger sig ganska mycket sj�lv, men bra hj�lp tillg�nglig. 1254 1255 6.8. Efter paket-installeringen 1256 1257 Efter att installeringen �r f�rdig, och om allt f�r v�l, s� kommer 1258 installerings-programmet att leda dig genom n�gra alternativ f�r att 1259 konfigurera ditt system, innan det f�r f�rsta g�ngen ska startas fr�n 1260 h�rddisken. 1261 1262 1263 6.8.1. LILO, LInux LOader 1264 1265 LILO (vilket st�r f�r LInux LOader (Linux-laddare)) �r ett program som 1266 l�ter dig starta Linux (och andra operativ-system, som MS-DOS) fr�n 1267 din h�rddisk. 1268 1269 Du kanske ges m�jlighet att installera LILO p� din h�rddisk. Om du 1270 inte k�r OS/2, svara "ja". OS/2 har speciella krav; se ``Speciella 1271 LILO-inst�llningar'' nedan. 1272 1273 Att installera LILO som din prim�ra laddare g�r en separat start- 1274 diskett on�dig; ist�llet kan du s�ga �t LILO, varje g�ng du startar om 1275 datorn, vilket operativ-system det ska starta �t dig. 1276 1277 1278 6.8.2. Skapa en start-diskett (valfritt) 1279 1280 Du kanske ocks� ges chansen att skapa en "standard start-diskett", 1281 vilken du kan anv�nda f�r att starta ditt nyligen installerade Linux- 1282 system. (Det h�r �r en �ldre och n�got mindre praktisk metod, vilken 1283 antar att du vanligtvis startar DOS, men anv�nder start-disketten f�r 1284 att starta Linux.) 1285 1286 Till detta beh�ver du en tom, "high-density" MS-DOS-formatterad 1287 diskett av den sort som du kan starta med p� ditt system. S�tt bara i 1288 disketten n�r du blir tillsagd att g�ra det, och en start-diskett 1289 kommer skapas. (Den h�r �r inte densamma som installations-start- 1290 disketten, och du kan inte byta ut den ena mot den andra!) 1291 1292 1293 6.8.3. Diverse system-inst�llningar 1294 1295 Proceduren efter installeringen tar dig ocks� genom flera menyer, 1296 vilka l�ter dig konfigurera ditt system. Detta inkluderar att 1297 specificera dina modem- och mus-enheter, samt tids-zon. F�lj meny- 1298 alternativen. 1299 1300 Det kanske ocks� ber dig skapa anv�ndar-konton eller att skapa ett 1301 l�senord f�r roots (system-administrat�ren) konto. Detta �r inte 1302 komplicerat och du kan f�r det mesta bara g� igenom instruktionerna 1303 som ges p� sk�rmen. 1304 1305 1306 7. Starta ditt nya system 1307 1308 Om allt gick som planerat, s� ska du nu kunna starta Linux fr�n din 1309 h�rddisk, med hj�lp av LILO. Alternativt kan du starta det fr�n din 1310 Linux-start-diskett (inte den ursprungliga start-disketten, utan den 1311 som du skapade efter att mjukvaran installerats). Efter att du har 1312 startat, logga in som root. Gratulerar! Du har ditt alldeles egna 1313 Linux-system. 1314 1315 Om du startar upp med hj�lp av LILO, pr�va att h�lla ner shift eller 1316 ctrl n�r systemet startas. Detta ger dig en start-prompt; tryck tab 1317 f�r att se en lista av alternativ. P� det h�r s�ttet kan du starta 1318 Linux, MS-DOS eller vad du vill, direkt fr�n LILO. 1319 1320 1321 8. Efter din f�rsta uppstartning 1322 1323 Du ska nu se login-prompten i ett nytt Linux, just startat fr�n din 1324 h�rddisk. Gratulerar! 1325 1326 1327 8.1. Inledande system-administrering 1328 1329 Beroende p� hur installerings-fasen gick, s� kan du nu bli tvungen att 1330 skapa anv�ndar-konton, �ndra maskin-namnet eller (om)konfigurera X. 1331 Det finns m�nga fler saker som du kan st�lla in och konfigurera, 1332 inklusive enheter f�r s�kerhetskopiering, SLIP/PPP-l�nkar to en ISP 1333 (internet-leverant�r) osv. 1334 1335 En bra bok om system-administrering under UNIX kan vara till stor 1336 hj�lp. (Jag f�resl�r Essential system administration fr�n O'Reilly 1337 and Associates.) Du kommer att l�ra dig de har sakerna p� om p�. Du 1338 b�r l�sa diverse Linux-HOWTOn, som NET-2-HOWTO och Printing-HOWTO, f�r 1339 information om andra konfigurerings-uppgifter. 1340 1341 1342 8.2. Speciella LILO-inst�llningar 1343 1344 LILO �r en "boot loader", som kan anv�ndas f�r att v�lja antingen 1345 Linux, MS-DOS, eller n�got annat operativ-system, d� systemet startas. 1346 Det finns vissa m�jligheter att din distribution automatiskt 1347 konfigurerade LILO �t dig, under installerings-fasen (om du inte 1348 anv�nder OS/2, s� �r det vad du skulle ha gjort). I s� fall kan du 1349 hoppa �ver resten av det h�r avsnittet. 1350 1351 Om du installerade LILO som prim�r boot loader, s� kommer det ta hand 1352 om f�rsta stegets start-process f�r alla operativ-system p� din 1353 h�rddisk. Detta fungerar bra om MS-DOS �r det enda andra operativ- 1354 systemet du har installerat. Det kan dock h�nda att du k�r OS/2, som 1355 har sin egen "Boot Manager". I s� fall s� ska du l�ta OS/2s Boot 1356 Manager sk�ta f�rsta stegets start-process och anv�nda LILO endast f�r 1357 att starta Linux (som andra stegets boot loader). 1358 1359 Ett viktig sak att t�nka p� f�r folk som anv�nder EIDE-system: p.g.a. 1360 BIOS-begr�nsningar s� m�ste boot-sektorerna f�r alla operativ-system 1361 finnas p� en de tv� f�rsta fysiska h�rddiskarna. Annars h�nger sig 1362 LILO efter att ha skrivit ut "LI", oavsett var du k�r det ifr�n. 1363 1364 Om du m�ste st�lla in LILO manuellt, s� inneb�r detta att du ska 1365 editera filen /etc/lilo.conf. Nedan presenterar vi ett exempel p� en 1366 konfigurerings-fil f�r LILO, d�r Linux rot-partition �r p� /dev/hda2 1367 och MS-DOS finns installerat p� /dev/hdb1 (p� den andra h�rddisken). 1368 1369 1370 1371 1372 1373 1374 1375 1376 1377 1378 1379 1380 1381 1382 1383 1384 1385 1386 1387 # S�g �t LILO att installera sig som den prim�ra boot-laddaren p� /dev/hda. 1388 boot = /dev/hda 1389 # "Boot image" att installera; du ska nog inte �ndra p� det h�r 1390 install = /boot/boot.b 1391 1392 # Stycket f�r att starta Linux. 1393 image = /vmlinuz # K�rnan �r i /vmlinuz 1394 label = linux # Ge den namnet "linux" 1395 root = /dev/hda2 # Anv�nd /dev/hda2 som rot-filsystem 1396 vga = ask # Fr�ga om VGA-l�ge 1397 append = "aha152x=0x340,11,7,1" # L�gg det h�r till start-alternativen, 1398 # f�r att se SCSI-controllern 1399 1400 # Stycket f�r att starta MS-DOS 1401 other = /dev/hdb1 # Det h�r �r MS-DOS-partitionen 1402 label = msdos # Ge den namnet "msdos" 1403 table = /dev/hdb # Partitions-tabellen f�r andra h�rddisken 1404 1405 1406 1407 1408 N�r du har editerat /etc/lilo.conf-filen, k�r /sbin/lilo som root. 1409 Detta kommer att installera LILO p� din h�rddisk. Observera att du 1410 m�ste k�ra /sbin/lilo varje g�ng du kompilerat om din k�rna, f�r att 1411 f� boot-laddaren att peka p� den (n�got du inte beh�ver oroa dig f�r 1412 just nu, men l�gg det p� minnet). 1413 1414 Observera hur vi anv�nder append-alternativet i /etc/lilo.conf f�r att 1415 specificera start-parametrar, som vi gjorde n�r vi startade start- 1416 disketten. 1417 1418 Nu kan du starta om ditt system fr�n h�rddisken. Som standard kommer 1419 LILO att starta det operativ-system som st�r f�rst i konfigurerings- 1420 filen, vilket i detta fall �r Linux. F�r att f� upp start-menyn, f�r 1421 att v�lja ett annat operativ-system, h�ll shift eller ctrl nedtryckt 1422 d� systemet startas; du ska nu se en prompt som 1423 1424 Boot: 1425 1426 1427 Skriv h�r antingen namnet p� operativ-systemet du vill starta (angiven 1428 av label-raden i konfigurerings-filen; i det h�r fallet �r det antin� 1429 gen linux eller msdos), eller tryck tab f�r att f� en lista. 1430 1431 L�t oss nu t�nka oss att du vill anv�nda LILO som andra stegets boot 1432 loader; om du vill starta Linux fr�n OS/2s Boot Manager t.ex. F�r att 1433 kunna starta fr�n en Linux-partition med OS/2s Boot Manager m�ste du, 1434 tyv�rr, skapa partitionen med OS/2s FDISK, (inte Linux), och 1435 formattera partitionen som FAT eller HPFS, s� att OS/2 k�nner igen 1436 den. (Det �r IBM, det.) 1437 1438 F�r att f� LILO att starta Linux fr�n OS/2s Boot Manager, s� beh�ver 1439 du bara installera LILO p� ditt Linux-rot-filsystem (i det ovanst�ende 1440 exemplet /dev/hda2). I s� fall ska din LILO-konfigureringsfil se ut 1441 n�got i stil med: 1442 1443 1444 1445 1446 1447 1448 1449 1450 1451 1452 1453 boot = /dev/hda2 1454 install = /boot/boot.b 1455 compact 1456 1457 image = /vmlinuz 1458 label = linux 1459 root = /dev/hda2 1460 vga = ask 1461 1462 1463 1464 1465 Observera �ndringen i boot-raden. Efter att du k�rt /sbin/lilo s� ska 1466 du kunna l�gga till Linux-partitionen till Boot Manager. Denna 1467 mekanism ska fungera f�r boot loaders som anv�nds av andra operativ- 1468 system ocks�. 1469 1470 1471 9. Administrations-tjafs 1472 1473 1474 9.1. Anv�ndnings-villkor 1475 1476 Detta dokuments upphovsr�tt tillh�r Eric S. Raymond, 1998. Du f�r 1477 anv�nda, sprida och reproducera det fritt, f�rutsatt att du: 1478 1479 1480 � Inte utel�mnar eller �ndrar denna upphovsr�tts-notis 1481 1482 � Inte utel�mnar eller �ndrar versions-numret eller datumet. 1483 1484 � Inte utel�mnar eller �ndrar dokumentets pekare till den senaste 1485 WWW-versionen. 1486 1487 � Klart markerar eventuella f�rkortade eller �ndrar versioner som 1488 s�dana. 1489 1490 Dessa restriktioner �r till f�r att skydda potentiella l�sare fr�n 1491 inaktuella eller f�rst�rda versioner. Om du tycker att du har en bra 1492 bra anledning f�r ett undantag, fr�ga mig. 1493 1494 1495 9.2. Tillk�nnagivanden 1496 1497 Ett tacksamt tillk�nnagivande till Matt D. Welsh, som grundade denna 1498 HOWTO. Jag tog bort mycket Slackware-specifikt inneh�ll och inriktade 1499 �terstoden av dokumentet p� CD-ROM-installering, men en stor del av 1500 inneh�llet �r fortfarande hans. 1501 1502 Version 4.1 blev mycket f�rb�ttrad genom n�gra f�rslag fr�n David Shao 1503 <dshao@best.com>. 1504 1505 1506 1507 1508 1509 1510 1511 1512 1513 1514 1515 1516 1517 1518 1519